EU-domstolens avgörande vändpunkt för tjänster som publicerar brottmålsdomar

EU-domstolens senaste avgörande om söktjänster som tillhandahåller domar handlar inte om huruvida brottmålsdomar ska vara offentliga. Den frågan är sedan länge avgjord genom offentlighetsprincipen. I stället rör målet en mer grundläggande fråga: när kan en verksamhet, som publicerar personuppgifter på internet, betraktas som journalistik och därmed omfattas av det journalistiska undantaget i dataskyddsförordningen?

Det är en principiell fråga med betydelse långt utanför det enskilda målet.

Journalistik kräver mer än publicering

EU-domstolen konstaterar att behandling av personuppgifter endast kan omfattas av det journalistiska undantaget om syftet är att sprida information, idéer eller åsikter till allmänheten, och om verksamheten präglas av redaktionell bearbetning, faktagranskning och journalistiska arbetssätt.

Domstolen uttalar samtidigt att det faktum att en verksamhet bedrivs på internet, mot betalning och avser brottmålsdomar inte i sig utesluter att den kan vara journalistisk. Däremot pekar domstolen på att den aktuella databasen förefaller sakna de redaktionella inslag som normalt förknippas med journalistisk verksamhet. Den slutliga bedömningen överlämnas dock till Attunda tingsrätt.

Avgörandet innebär därmed inte att alla liknande databaser står utanför det journalistiska undantaget, men det tydliggör vilka kriterier som måste vara uppfyllda.

En avvägning mellan två grundläggande intressen

Frågan illustrerar den återkommande avvägningen mellan öppenhet och personlig integritet.

Offentlighetsprincipen ger allmänheten möjlighet att granska rättsväsendets verksamhet och är en central del av det svenska demokratiska systemet. Samtidigt innebär digital teknik att offentliga handlingar kan samlas, indexeras och göras sökbara på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt.

Det förändrar inte handlingarnas offentliga karaktär, men det förändrar deras praktiska spridning och tillgänglighet. Därmed aktualiseras också frågor om hur dataskyddsreglerna ska tillämpas.

Konsekvenserna kan bli omfattande

Om Attunda tingsrätt, med stöd av EU-domstolens vägledning, skulle komma fram till att den aktuella verksamheten inte omfattas av det journalistiska undantaget kan avgörandet få betydelse även för andra liknande databaser.

Det skulle kunna innebära att verksamheter som huvudsakligen bygger på publicering av personuppgifter i domar behöver anpassa sin behandling till dataskyddsförordningens krav. Hur långtgående konsekvenserna blir beror dock på hur de nationella domstolarna väljer att tillämpa EU-domstolens uttalanden i kommande mål.

Några definitiva slutsatser går därför ännu inte att dra.

Ett avgörande med större räckvidd

Målet handlar ytterst inte bara om ett bolag som är part i målet. Det handlar om hur gränsen ska dras mellan journalistisk verksamhet och kommersiell behandling av personuppgifter i en digital miljö.

EU-domstolen har inte tagit ställning till om den aktuella databasen ska upphöra eller fortsätta sin verksamhet. Däremot har domstolen klargjort att det journalistiska undantaget inte är generellt tillämpligt på all publicering av brottmålsdomar.

Den fortsatta rättsutvecklingen kommer nu att avgöras i de svenska domstolarna. Oavsett utgång kan avgörandet få stor betydelse för hur balansen mellan offentlighet, yttrandefrihet och skyddet för den personliga integriteten ska upprätthållas i den digitala tidsåldern.

Deniz Eryilmaz är juridik- och rättsskribent