När dataintrång inte leder till uppsägning

Två nya avgöranden från Arbetsdomstolen innebär att en polis och en handläggare vid Försäkringskassan, båda brottsdömda för dataintrång, får behålla sina anställningar. Domarna har väckt uppmärksamhet eftersom de aktualiserar frågan om hur arbetsrätten ska väga en myndighets förtroende- och säkerhetsintressen mot den enskilde arbetstagarens anställningsskydd.

Samtidigt visar domarna att Arbetsdomstolen inte förändrar sin rättstillämpning. Tvärtom ansluter domstolen tydligt till en praxis som utvecklats under flera år och som bygger på en individuell proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall.

En etablerad praxis

I båda de nya domarna redovisar Arbetsdomstolen den praxis som vuxit fram kring otillåtna registerslagningar inom statliga myndigheter.

Domstolen framhåller att offentligt anställda har ett särskilt ansvar att följa lagar och interna säkerhetsföreskrifter. Brott i tjänsten kan därför få större arbetsrättsliga konsekvenser än motsvarande gärningar på den privata arbetsmarknaden. Samtidigt betonas att bedömningen alltid ska grundas på samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Praxis har därför aldrig inneburit att en fällande dom för dataintrång automatiskt leder till avskedande eller uppsägning.

Tidigare avgöranden pekar åt olika håll

Domstolen hänvisar till flera tidigare rättsfall.

År 2014 prövades två mål från Försäkringskassan. I det ena hade en handläggare gjort upprepade slagningar på sin makes försäkringsärenden, trots att hon redan hade fullmakt och laglig tillgång till uppgifterna. I det andra hade en nyanställd handläggare kommit att handlägga närståendes ärenden på grund av brister i jävskontrollen. Arbetsdomstolen ansåg inte att omständigheterna motiverade att anställningarna skulle upphöra.

År 2019 prövades ett mål från Migrationsverket. Där hade en handläggare gjort ett stort antal otillåtna slagningar i myndighetens register för att hjälpa bekanta och en släkting. Arbetsdomstolen konstaterade att han brutit mot myndighetens regler, men fäste avgörande vikt vid att han inte brutit mot sekretessbestämmelser, inte försökt påverka handläggningen av ärenden och inte handlat för egen vinning. Avskedandet ogiltigförklarades.

Samtidigt finns avgöranden där domstolen gjort motsatt bedömning. År 2025 godtogs avskedandet av en polisassistent som under en längre tid gjort nio otillåtna slagningar i Polismyndighetens register. I det målet ansågs brottsligheten visa att arbetstagaren inte längre var lämplig att inneha sin anställning.

De nya domarna

Den första av de nya domarna gäller en polis vid Polismyndigheten som dömts för fyra fall av dataintrång efter att ha gjort otillåtna slagningar i ett ärende där han själv och hans son var brottsoffer. Arbetsdomstolen fann att brottsligheten var allvarlig och ägnad att skada allmänhetens förtroende för polisen. Samtidigt ansåg domstolen att gärningarna hade begåtts under mycket speciella omständigheter och att de därför inte motiverade avskedande eller uppsägning.

Den andra domen gäller en handläggare vid Försäkringskassan som dömts för två fall av dataintrång efter att ha gjort otillåtna slagningar på sin mors och sin systers ärenden. Arbetsdomstolen konstaterade att hon handlat uppsåtligt och i strid med myndighetens säkerhetsregler, men fann efter en samlad bedömning att varken avskedande eller uppsägning var en proportionerlig arbetsrättslig åtgärd.

En avvägning mellan två intressen

Gemensamt för samtliga avgöranden är att Arbetsdomstolen inte enbart prövar den brottsliga gärningen. Domstolen bedömer även syftet med slagningarna, arbetstagarens tidigare agerande, om någon sekretess överträtts, om myndighetens handläggning påverkats och om gärningen visar att arbetstagaren är uppenbart olämplig att inneha sin anställning.
Samtidigt visar domarna att myndigheternas säkerhetsintressen fått en allt tydligare roll. Försäkringskassan redovisade exempelvis omfattande interna säkerhetsrutiner, obligatoriska utbildningar, kunskapstester och loggkontroller för att säkerställa att endast behöriga sökningar sker i myndighetens informationssystem.

En rättsutveckling som fortsätter

Domarna innebär inte att dataintrång normalt saknar arbetsrättsliga konsekvenser. Arbetsdomstolen hänvisar tvärtom till flera avgöranden där dataintrång lett till avskedande. Det centrala är i stället att domstolen fortsatt håller fast vid principen om en individuell proportionalitetsbedömning.

Samtidigt aktualiserar avgörandena en mer övergripande juridisk fråga. Allt fler statliga myndigheter arbetar i dag med omfattande säkerhetsrutiner och informationssäkerhet. Frågan är därför om den arbetsrättsliga proportionalitetsbedömningen på sikt kommer att påverkas av den ökade betydelse som skyddet av myndigheters informationssystem fått.

Den frågan besvaras inte i de aktuella domarna.

Men den lär återkomma i framtida mål.

Deniz Eryilmaz är juridik- och rättsskribent