Gängkriminella kan inte längre gäcka polisen från utlandet

Tidö-regeringens viktigaste valfråga under valet 2022 var den ökade grovt organiserade brottsligheten, med regelbundna dödsskjutningar som resulterade i att antalet oskyldigt drabbade ökade. Tidigt under regeringens mandatperiod fick man se hur långt vissa gängkriminella är villiga att gå. Det visade sig i Farsta när ett gäng sköt rakt in i en folkmassa, mördade en tonåring och en bröllopsfotograf samt skadade ytterligare två personer. De inblandade dömdes senare till livstids fängelse för sin delaktighet i masskjutningen i Farsta.

Dödsskjutningar som denna är beställningsjobb där gängkriminella tar på sig uppdraget i utbyte mot stora summor pengar. Det svåra för polisen har inte varit att gå efter skyttarna – de lämnar oftast tekniska bevis efter sig som leder till omedelbara gripanden. Svårigheten har i stället varit att jaga beställarna, som med stor sannolikhet har kunnat agera fritt från utlandet utan att svenska myndigheter har kunnat påverka deras kriminella verksamhet.

På grund av komplexiteten i att i utlandet arrestera grovt kriminella med svenska medborgarskap, särskilt i länder utanför EU, spelar regeringens kriminalpolitik och de internationella relationerna med andra länder en avgörande roll för svenska myndigheters möjlighet att lagföra dessa individer. 

Under mandatperioden har justitieminister Gunnar Strömmer tillsammans med ledande företrädare från Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet och Polismyndigheten mött sina motsvarigheter i länder som Förenade Arabemiraten, Turkiet, Irak och Tunisien.

”Det handlar om att etablera raka och direkta kanaler för att dela information. Att skapa en gemensam lägesbild för att ringa in individer som är misstänkta för allvarlig brottslighet”, beskrev justitieminister Gunnar Strömmer mötet med de tunisiska myndigheterna i april 2026.

En månad senare greps en av Europols mest efterlysta personer, en av Foxtrots gängtoppar: Mohamed ”Moewgli” Mohdli. Moewgli har agerat som Foxtrot-ledaren Rawa Majids högra hand och är enligt polisen en aktör som varit drivande bakom flera skjutningar, däribland att en 15-årig flicka gav sig ut på en mordturné. 

Liknande fall har inträffat i andra länder, där svenska gängtoppar har gripits efter att Sverige tillsammans med andra länder har undertecknat samarbetsavtal om brottsbekämpning. Vad gäller samarbetet med Irak besökte landets inrikesminister Sverige i oktober 2025 och undertecknade då ett avtal. Två månader senare greps den misstänkte beställaren av dådet i Farsta och masskjutningen i Gävle, Ali Shehab, som hade gömt sig i Irak.

På begäran av svenska myndigheter offentliggjorde Polisen i slutet av december 2025 sin lista över gripanden utomlands. Under hela 2022 greps 136 personer, medan siffran under 2025 nästan fördubblades till 256 gripna, av vilka 45 hade ledande positioner inom den grovt organiserade brottsligheten och hade spelat en betydande roll i våldsvågen i Sverige. Under 2026 kommer Polisens siffror sannolikt att stiga ytterligare, då det under drygt ett halvår redan har skett 172 gripanden utomlands.

”Resultaten visar att vårt internationella arbete fungerar bra. Vi har byggt långsiktiga internationella relationer, skapat nya kontaktvägar och en struktur där vi snabbt kan agera tillsammans mot personer med koppling till svensk organiserad brottslighet”, berättade Stefan Hector, biträdande rikspolischef.

Tidö-regeringens kriminalpolitik och de internationella relationerna med andra länder visar att gängtopparna inte längre kan gömma sig i utlandet medan de beställer mord i Sverige. Om de grovt kriminella individerna är listade som efterlysta jagas de inte bara av svenska myndigheter utan även av myndigheterna i det land där de befinner sig.

Den nya kriminalpolitiken i Sverige, som omfattar betydligt fler verktyg för myndigheterna än enbart möjligheten att gripa gängtoppar utomlands, har redan fått så stor effekt på de kriminella närverken att de överväger att flytta sin verksamhet från landet. Gängen skriver i sina chattar: ”Vi är klara i Sverige”.  

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU