Varför ställs aldrig dessa frågor?

Utfrågningar i public service följer alltid ett visst mönster. Men så här låter aldrig frågorna?

Varför har ni inte sänkt skatten mer?

Varför har de borgerliga reformerna tagit så lång tid att få på plats?

Varför har ni gått tillbaka till en höjd reduktionsplikt när det råder stor osäkerhet om den globala klimatnyttan?

Varför har ni inte skärpt straffen inom ännu fler områden?

Men när statsminister Ulf Kristersson blir utfrågad är det det gamla vanliga. 

Alla möjliga ”råd” som bildats av tidigare regeringar och vissa utredare har menat att regeringens politik: inte når klimatmålen, inte leder till minskad brottslighet – och varför är det bara ”rika barnfamiljer” som tjänar på Moderaternas politik?

Grundperspektivet i utfrågningen är det som Socialdemokraterna står för, ungefär som att S är solen och de andra partierna är planeter med lite olika omloppsbanor och egenskaper, men där alla på något sätt är beroende av (S)olen.

I detta grundperspektiv finns uppfattningen att skattemedel är statens egendom som politiker har att pytsa ut i enlighet med något sorts rättviseperspektiv. Om skatten ska sänkas så ska det göras gentemot olika ”tycka-synd-om-grupper”. Det är med dessa glasögon som det sedan skapas frågor till statsministern om att det bara är rika barnfamiljer med si och så stor inkomst som får ta del av de utlovade 5 000 kronorna i skattesänkning.

I själva verket tillhör dessa skattekronor folket. Det är landets företagare som betalar in sina företagsskatter och löneskatter, det är löntagare som står för inkomstskatter, det är bilägare som betalar skatt på bensin, elkunder och konsumenter och, och, och…

Svenska folket betalar till och med skatt på skatten. Ibland kallas skatten för avgifter för att människor inte ska reflektera över hur mycket skatt de betalar.

Det är först när man själv blir företagare och inser att halva omsättningen ska in till Skattemyndigheten som det går upp för en hur mycket skatt man egentligen betalar, och hur svårt det är att få lönsamhet i verksamheten på grund av just detta.

Så frågor om skattesänkningar skulle faktiskt ställas från höger. 

Varför har Sverige fortfarande ett relativt högt skattetryck? När Tidöpartierna tillträdde uppgick skattetrycket till cirka 42,5 procent av BNP. Enligt den senaste preliminära statistiken har det därefter sjunkit till omkring 41,1 procent av BNP 2025.

Varför inte mer?

Varför inte lätta på skattetrycket för svenska företagare inom branscher med möjlighet att anställa många eller där det finns en entreprenöriell kraft?

Mot slutet kommer några frågor om varför regeringen höjt några skatter trots löfte om det motsatta. Men frågor om sänkta skatter saknas.

Dessa frågor blir aldrig ställda av public service. Det beror troligen på detta med ”solen och planeterna”.

Johan Romin