Herregud, Peter Olding – vilken obehaglig tankevärld

De flesta av oss är nog eniga om att den så kallade åsiktskorridoren har blivit en aning bredare under de sista tio åren. Men det finns fortfarande sådant man inte kan säga utan att det politisk korrekta etablissemanget börjar tugga fradga av raseri.

En sådan sak är att påståendet att det finns en svensk etnicitet.

En som gått upp i limningen fullständigt över detta provocerande påstående är Peter Olding, federationssekreterare på Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Bara tanken på att det skulle finnas en ”svensk etnicitet” är så motbjudande för honom att han har svårt att hitta de rätta orden.

Till sist finner han dem i de gamla vanliga floskler som folk alltid tar till när de saknar argument för varför just svenskarna är det enda folkslaget i världen som saknar en etnicitet. Hans inlägg stinker av en osund blandning av drypande folkförakt, hat och självrättfärdighet när han ger uttryck för de senaste decenniernas uttjatade nonsens-argument:

”Vilken människosyn! Och vilken obehaglig tankevärld att kunna gå omkring med. Den arroganta idén att man kan bestämma vad som är tillräckligt svenskt.” orerar han och fortsätter sedan med att rada upp det han, i sin upphöjdhet, anser vara tillräckligt simpelt för att sammanfatta det svenska:

”Snus och öl, lite dansbandsvecka, allmän hbtq-fientlighet, värdekonservativ syn på kvinnans roll och plats, utsikten från en traktor i Sjöbo, allmän misstänksamhet mot fakta och forskning, fäblessen för doften av diesel och bensin.”

Det är alltså det som definierar en svensk, enligt federationssekreteraren på ett av Sveriges största fackförbund. Men han nöjer sig inte med dessa föraktfulla ord utan fortsätter att gå på i de salongsfähiga små silkesstrumporna:

”Vithetsnormen, främlingsfientligheten, historielösheten (om hur invandring gång på gång stärkt Sverige liksom all importerad matkultur)… Herregud…”

Herregud, ja. Det kan man verkligen säga – om det ens räcker. Att en person på en högt uppsatt position i ett av Sveriges största fackförbund har en så nedlåtande och föraktfull syn på sina landsmän och – får man förmoda – de som byggde Sverige, gör sannerligen ett rop på högre makter högst relevant.

Det är lätt att tänka att det här är en djupt obildad person som faktiskt inte vet bättre. Men jag skulle snarare tro att inlägget är högst genomtänkt. Det är just den här attityden till svenskhet som ger gillande ryggdunkar i finrummen. Att förminska det svenska till snus och öl och bonnläppiga traktorer på den skånska landsbygden är något av det mest okontroversiella man kan ägna sig åt i Sverige i dag.

Om man dessutom gör det med låtsas upprördhet (”vilken människosyn… vilken hemsk tankevärld… herregud”), så att man verkligen framstår som en rättskaffens riddare i en värld av unkna snusmumrikar på traktorer – ja då är man en riktigt god och fin människa.

Att man sen ljuger som en häst travar spelar ingen roll. Peter Olding, och många med honom, skulle kunna läsa tusentals vetenskapligt framtagna dokument som belägger att svenskarna tillhör de minst främlingsfientliga folken i världen, att jämställdhet och hbtq-rättigheter är inskrivna i lagen och att svenskarna generellt bejakar både fakta och forskning – de skulle ändå inte kunna ta in det. De har redan sin världsuppfattning spikad och klar: Etniska svenskar finns inte – och om de mot all förmodan gör det så är de simpla och korkade.

Det går att generalisera på samma nedsättande vis om alla etniska grupper. Här är ett par exempel på samma stereotypisering av finländare, greker och palestinier, framtagna med hjälp av AI:

”Koskenkorva och surkaffe, lite dragspelsmusik, allmän hbtq-fientlighet, patriarkal syn på kvinnans roll och plats, utsikten från ett kalhygge i Österbotten, allmän misstänksamhet mot modernitet och mångfald, fäblessen för doften av basturök och tjära.”

”Ouzo och frappé, lite bouzoukimusik, allmän hbtq-fientlighet, ärkekonservativ syn på kvinnans roll och plats, utsikten från en åsnestig på Peloponnesos, allmän misstänksamhet mot skatter och myndigheter, fäblessen för doften av frityrolja och lammgrill.”

”Vattenpipa och kardemummakaffe, lite oudmusik, utbredd homofobi, islamistisk syn på kvinnans roll och plats, utsikten från en handplog på Västbanken, allmän misstänksamhet mot jämställdhet och utbildning, fäblessen för doften av diesel och flytgas.”

Och lika generaliserande och fördomsfulla inlägg om kineser och somalier, även dessa med benägen hjälp av AI:

”Partipiskan, censuren, indoktrineringen (att regimen har sin helt egna version av historien)… Herregud…”

”Klanismen, exkluderingen, fragmenteringen (att olika klaner har egna versioner av historien)… Herregud…”

Så kan det se ut när man letar i de grumligaste vattnen för att hitta de mest nedsättande fördomarna om ett folkslag man vill förminska.

Men om Olding beskrivit andra etniska grupper på samma föraktfulla sätt hade ryggdunkarna uteblivit. Han kanske rentav hade blivit av med sin fina titel och tvingats söka jobb som… Ja, som vad? Snusförsäljare kanske. Eller dräng i Sjöbo.

Så hur är det då med den svenska etniciteten? Existerar den? Naturligtvis. Och det är inte konstigare att vara etnisk svensk än att vara etnisk kines, iranier, tysk, somalier eller något annat. Vi utgör inget hot mot vare sig Peter Olding eller någon annan – och frågan är om inte Peter Oldings tankevärld är betydligt mer obehaglig än vår.

Bitte Assarmo är skribent och debattör som brinner för det fria ordet och för Degerfors IF