SIPRI:s och svenska högdjurs täta band med Iran och Ryssland

I maj 2024 kunde Expressen avslöja att Tarja Cronberg, knuten till det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI, deltagit i en konferens i Kaliningrad. Evenemanget var en del i den av Kreml framtagna påverkansoperationen Den Baltiska Plattformen, vilken har till syfte att föra fram ståndpunkten att Östersjön bör ”demilitariseras”.

SIPRI hade godkänt resan, som betalades av den ryska staten, men samtidigt påstod SIPRI att Cronberg inte var där på officiellt uppdrag av SIPRI.

Martin Kragh, vice centrumchef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, kommenterade det hela med att man bör avstå från dylika evenemang då de enbart har till syfte att stödja den ryska statens intressen. Kragh noterade också att de flesta västerländska organisationer upphörde med akademiska kontakter med Ryssland 2022.

Tilläggas kan att Cronberg redan hösten 2023 varit i Moskva för ett evenemang tillägnat minnet av Jevgenij Primakov.

Dagen efter artikeln om Cronbergs resor kom Expressen med nästa avslöjande: en av arkitekterna bakom operationen Den Baltiska Plattformen var SIPRI:s tidigare styrelsemedlem Feodor Voitolovsky. Voitolovsky hade utsetts till styrelsemedlem av Stefan Löfvens S+MP-regering 2021 på inrådan av SIPRI:s styrelse, ledd av dess dåvarande ordförande Jan Eliasson.

Voitovsky är direktör för IMEMO – Institutet för Världsekonomi och internationella studier samt medlem i diverse rådgivande församlingar knutna direkt till presidentkansliet. Trots Rysslands invasion av Ukraina 2022 dröjde det ända till hösten hösten 2023 innan några åtgärder vidtogs av SIPRI. Då ”pausades” Voitolovskys uppdrag i styrelsen och sedermera har det uppgivits att han självmant har lämnat uppdraget.

Stefan Olsson, riksdagsledamot för Moderaterna, ansåg hela ärendet så uppseendeväckande att han anmälde det till KU. Jan Eliasson och SIPRI menade i sin tur att det var naturligt att utse Voitolovsky till styrelsen då IMEMO sedan många år ger ut SIPRIS årsbok i Ryssland. Onekligen ett svar som väcker ännu fler frågor.

Om vi nu tittar tillbaka på vad som hänt sedan Feodor Voitolovsky ”tog en paus” från sin styrelseplats i SIPRI hösten 2023, så anar man fortfarande hans avtryck på SIPRI: Det är IMEMO och Voitolovsky som står bakom konferensen i Kaliningrad och inbjudan till Tina Cronberg 2024. Cronberg – som nu är en bit över 80 år – står som Distinguished Associate Fellow vid SIPRI, innebärande att hon fortfarande kan använda dess renommé, och hon är också listad hos SIPRI för personer som är tillgängliga för intervjuer. Så trots Cronbergs upprepade resor och deltagande i event organiserade av Kreml är hon fortfarande en del av SIPRI. Jag har frågat Cronberg om hon varit i Ryssland efter konferensen i Kaliningrad men inte fått något svar.

En annan person som står uppräknad som Associate med titeln Associate Senior Researcher är Petr Topychkanov. Hans huvudsakliga forskning bedrivs vid IMEMO i Moskva, där han alltså är underställd dess chef Feodor Voitolovsky. Topychkanov är i nuvarande stund således knuten till både IMEMO och SIPRI.

Voitovskys inflytande över SIPRI ser alltså ut att fortsätta långt efter att han formellt lämnat dess styrelse, vilket är anmärkningsvärt.

CENESS – Center for Energy and Security Studies är en formellt sett oberoende tankesmedja i Moskva, men i realiteten med direkta band till Kreml. Direktör är Anton Khlepkov, vars expertis bland annat innefattar relationerna USA, Ryssland och Irans kärnteknikprogram. År 2024 formerade Putin Scientific Advisory Board of the Security Council of the Russian Federation, där Anton Khlepkov är en av medlemmarna. Organisationen är alltså direkt underställd Putin och det ryska säkerhetsrådet.

En av Khlepkovs teser som han driver är att Ryssland måste motverka USA:s ”anti-iranska” planer och att en försvagning av den iranska regimen inte ligger i Rysslands intressen. Denna tes är värd att minnas.

I mars 2023 anställde SIPRI Vladislav Chernavskikh som researcher. Chernavskikh kommer då från sin tidigare anställning vid CENESS, där det sista han gör är att författa en artikel tillsammans sin chef Anton Khlopkov: A Russian perspective on South Koreas risky nuclear ambitions.

2024 anordnade CENESS sin återkommande konferens MNC. På sin webbsida uppgav man att en deltagare från Finland och en från Sverige medverkade på konferensen. Givet kopplingen till SIPRI så har jag både frågat CENESS, SIPRI:s kommunikationschef Stephanie Blenckner samt Vladislav Chernavskikh om deltagarna från Finland och Sverige har någon koppling till SIPRI. Ingen har velat svara.

För att travestera Ulf Lundell: Ett uteblivet svar är också ett svar.

Sommaren 2025, efter tolvdagarskriget då USA och Israel bombade de iranska kärnenergianläggningarna, författade fem forskare på SIPRI en essä med titeln Europe should help repair the damage to non-proliferation and international law from the attacks on Iran. Titeln och texten går väl ihop med Chernavsikhs tidigare chef Anton Khlopkovs doktrin, som jag redogjorde för ovan.

Jag har inga belägg för att Chernavskikh eller Topychkanov går Kremls ärenden. Dock är det anmärkningsvärt att medan idrotts- och kulturvärlden har en närmast total bojkott av ryska utövare sedan 2022, i syfte att inte ge den ryska regimen legitimitet och möjlighet att sprida propaganda, så har SIPRI under Jan Eliassons och Stefan Löfvens ledning gjort tvärtom. Än mer anmärkningsvärt är det inom den bransch där SIPRI är verksam och där möjlighet till påverkan på beslutsfattare är stor.

Det är inte bara till den ryska regimen som SIPRI har diskutabla kopplingar till. Efter att den iranska regimens tankesmedja IPIS under 2006 varit värd för en förintelseförnekarkonferens svartlistades organisationen av så gott som alla västerländska institutioner.

När Javad Zarif blev utrikesminister 2013 startade han en kampanj för att IPIS ska bli accepterad i väst. De två organisationer som var först med att återuppta kontakten med IPIS var International Crisis Group och SIPRI.

2024 kunde Iran International och SEMAFOR avslöja att International Crisis Group och IPIS signerat ett långtgående MoU, något jag skrivit om här. Nu var inte ICG den enda institutionen som IPIS signerade ett samförståndsavtal med. Mellan 2014-2018 upprättade IPIS ett dussin avtal med universitet och institutioner i Kina, Pakistan och Jordanien – samt SIPRI. Så förutom ICG är SIPRI den enda västerländska institution som upprättar ett avtal med IPIS. Notera att avtalet varken existerar eller dess innehåll offentliggjorts av SIPRI.

2019 bjuder SIPRI och dess dåvarande ordförande Jan Eliasson in Irans dåvarande utrikesminister Javad Zarif till Stockholm. Ett synnerligen omdiskuterat besök som återigen visar på de täta banden mellan SIPRI och den iranska regimen. Notera att vid denna tidpunkten sitter den svenska medborgaren Ahmadreza Djalali fängslad i Iran, dömd till döden för spioneri. Det är en dom som så gott som alla internationella organisationer kritiserar. Djalali sitter för övrigt fortfarande fängslad.

2021 höll IPIS och SIPRI en gemensam konferens, via videolänk, om säkerheten i Persiska viken, JCPOA samt andra frågor. Det var alltså ett direkt samarbete mellan institutionerna och ytterligare ett bevis på de nära kontakterna.

Jan Eliasson, tidigare ordförande för SIPRI och numera benämnd som Distinguished Associate Fellow vid institutet, medverkade den 15 mars i år på youtubekanalen tillhörande SIU, Paul Simon Public Policy Institute. Eliasson är en frekvent gäst i programmet som bär titeln Understand Our New World. I programmet får Eliasson ge uttryck för sina tankegångar gällande situationen i Iran. Det blir många referenser till kriget mellan Iran-Irak där Eliasson var medlare. Det som sticker ut är att Eliasson menar att innan USA:s och Israels attacker så var en majoritet motståndare till regimen, men efter attackerna har det funnits en nationalistisk våg och en sorts ”rally round the flag” – enligt Eliassons källor.

Det finns en hel del argument som talar emot det Eliasson påstår, men det anmärkningsvärda är att den 15 mars hade internet varit nedstängt i Iran i cirka två månader – med undantag för regimen. Eliassons källor torde därmed vara den iranska regimen, en avancerad gissning är Javad Zarif. Eliasson har alltså direkt kontakt med den iranska regimen och sprider dess propaganda utan att redogöra varifrån informationen kommer, eller att problematisera runt det faktum att han bara får information från ett håll.

När Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson tog del av mitt avslöjande om att personal från UD deltagit vid firandet av den islamska revolutionen på Irans ambassad sa han följande: ”Jag tycker det är djupt olämpligt, jag tycker det är djupt stötande, jag tycker det är djupt anmärkningsvärt”. Om Johansson menade vad han sa torde han även vilja ta reda på hur SIPRI:s kontakter med regimen ser ut. Jag hoppas att han uppmanar sin tidigare chef Stefan Löfven att tillsätta en oberoende utredning.

SIPRI har milt uttryckt diskutabla och oklara relationer med såväl den ryska som den iranska regimen. UD finansierar SIPRI med mellan 45–50 miljoner varje år. Skattebetalarna och väljarna är förmodligen intresserade av hur dessa pengar förvaltas och jag hoppas att Maria Malmer Stenegard och Benjamin Dousa ber SIPRI, likt man gjorde med UI, om att tillsätta en oberoende utredning och därmed skingra alla tvivel. Förslagsvis vore Biörn Riese och Staffan Carlsson lämpade även för detta uppdrag.

Lars Pettersson är intresserad av historia, politik, näringsliv och AIK. Han har lång erfarenhet av Östeuropa och har tidvis varit bosatt i Moskva.