Stena de otrogna!
Varannan SFI-student anser homosexualitet oacceptabelt. Det är inte konstigt när acceptansen av homosexualitet är nära noll i islam.
Visionspartiets Adel Sadat förespråkar dödsstraff för ”sodomi på öppen gata samt otrohet”. Det förkunnar han för Simona Mohamsson och anklagar henne för att ljuga om muslimers inställning till homosexualitet; samtidigt som han förespråkar dödsstraff för ”sodomi” tycks han märkbart upprörd över de siffror som kommit fram om SFI-studenters negativa inställningar till homosexualitet.
”Sluta sprid myter, sluta ljug för den svenska befolkningen” basunerar han barskt: ”Detta stämmer inte.” Sadat visar inte enbart att hans åsikter inte går ihop – om han nu vill avrätta sodomister borde han glädjas att så många nytillkomna med honom hyser aversion mot homosexuella – utan även att han inte förstår sig på statistik, då skälet till hans upprördhet grundas i att ”endast 40 procent av de tillfrågade hade svarat på frågorna”. Sadat tycks mena att svarsfrekvensen tillintetgör resultatet, men därav bias- och bortfallsanalys.
Mohamsson utbrister att hon blir mörkrädd av vad som framkommit: Institutet för framtidsstudier fann att varannan SFI-student anser homosexualitet oacceptabelt. Sadat upprörs i stället markant över dem som försöker skämta om hemskheterna eller påtala det makabra med hans åsikter: ”Om sodomi utförs på öppen gata så tycker jag att det förtjänar dödsstraff” förtydligar han varefter han söker inkludera meningsmotståndarna: ”Håller du inte med?” Han får inte många medhåll, inte ens ett. Mohamssons X-flöde är inte riktigt där anti-sodomisterna och dödsstraffsvurmarna huserar till vardags.
Sadat förkunnar att hans politiska åsikter grundas i sunniortodox tro, som alltså kräver att han, bland annat, förespråkar dödsstraff. Sadat resonerar att sodomi och otrohet ”förstör hela familjer och samhällsstrukturen då denna dekadens riskerar bli normen”. Att han begränsar sitt dödsstraffsivrande för sodomi till att det endast ska beivras på ”öppen gata” förklaras med att ”fyra vittnen kommer inte in i ditt rum”. Ja men då så.
Inte ens de som håller med om att det kanske inte passar sig med sex på öppen gata, att det nog borde vara straffbart, får medhåll av Sadat som gräver sig djupare: ”Om dekadensen leder till ett samhälle där detta snart blir den nya normen så hade jag inte sagt nej till dödsstraff.” Apropå huruvida detta är en kulturellt betingad åsikt förklarar Sadat att han minsann ”har en blandning av islamisk/västerländsk och inte minst svensk kultur” i sig. Det finfina med islam är, förkunnar Sadat, att ”islam har en helt egen kultur. Men så pass kompatibel att det ger utrymme för etniska kulturer. Det är därför vi ser en sådan mångfald av etniska kulturer i muslimska länder”. Så pass kompatibel att homosexuella och otrogna ska få leva sina liv, nja, där tar utrymmet slut för den islamska mångfalden.
Faktum är att acceptansen av homosexualitet är erbarmlig i islam. The World’s Muslims: Religion, Politics and Society visar att uppemot 85 procent i Pakistan, Afghanistan och Palestina stödjer stening för äktenskapsbrott. Sammanlagt stödjer 46 procent av befolkningen i de muslimska länderna stening för otrohet. En median på 90 procent av respondenterna i 36 undersökta länder ansåg att ”homosexuellt beteende” är moraliskt fel. Bara i tre muslimska länder – Uganda, Bangladesh och Moçambique – anser ens tio procent att homosexualitet är moraliskt acceptabelt.
Dödstraffivern sträcker sig inte bara till sexualitet och otrohet: bland dem som vill se sharia som officiell lag stöder 76 procent i Sydasien och 57 procent i Mellanöstern/Nordafrika dödsstraff för den som lämnar islam. I Storbritannien anser 31 procent av muslimer att apostasi ska straffas med döden.
Liknande attityder bland muslimer återfanns i flera studier. I USA anser 33 procent av muslimer att homosexualitet bör aktivt motarbetas. Endast 18 procent av muslimer anser att homosexualitet borde vara lagligt i Storbritannien. I Europa vill 60 procent inte ha homosexuella som vänner, 45 procent anser att judar inte går att lita på, och 65 procent anser att Koranens religiösa regler är viktigare för dem än landets lagar.
Många är de som upprörs över att invandrares attityder undersöks; det skapar splittring, ett ”vi och ett dom”. Upprördheten bör i stället riktas mot att fler attitydundersökningar inte gjorts och mot de unkna attityderna i sig. Att ivra för dödsstraff för sexuell läggning, otrohet och apostasi skapar splittring, inte att vi har kunskap om galenskapen. De som hyser dessa åsikter är inte del av ”vi”.
Johanna Denize är filosof, forskare och doktorand vid universitetet i Bristol
