Den ungerska oppositionens jordskredsseger bör vara en kalldusch i Kreml, i Vita huset och i populistiska kampanjhögkvarter över hela Europa. Ungerns premiärminister Viktor Orbán var nationalkonservatismens internationella poster boy. Men han hade uppenbarligen inte den unika relation med folkmajoriteten som hans anhängare så ofta hade lyft fram.

För högerpopulister och strong men i alla länder innehåller valresultatet flera dyrköpta lärdomar:

• De hävdar ofta att folkmajoriteten är trött på elitens budskap om sådant som woke och transgender. Om detta stämmer är dock majoriteten förmodligen också ointresserad av politiker som är negativt besatta av dessa frågor. Pridefestivalen förbjöds i Budapest 2025, men inte gjorde det något för att rädda Ungerns stagnerade ekonomi.

• De talar gärna om människors vardag, men missar den viktigaste vardagsfrågan. Det är nästan alltid och överallt ekonomin. Så var det även den här gången. De ungerska väljarna hade tröttnat på höga priser, låga löner och försämrad samhällsservice. Så länge valen är någorlunda fria blir det ett problem för dessa krafter. De vurmar för auktoritära system som förr eller senare alltid leder till stagnation. Sådana system lyckas inte skapa en långsiktigt god ekonomisk utveckling, och de förtvinas av korruption.

• De har band som belastar. Efter den ungerska valutgången rapporteras den europeiska alternativhögern vilja distansera sig från Trump. Men frågan är om de fokuserar på rätt problem. Den amerikanska vicepresidenten JD Vances inhopp i valkampanjen gav nog inte den draghjälp Orbán hade hoppats på. Men det var knappast det som avgjorde. Alternativhögern borde bekymras mer över sina kopplingar till Ryssland. Det var dessa som till slut fällde Viktor Orbán.

Inte minst, som framgår av mina tidigare artiklar i denna serie, ska nationalkonservativa rörelser ibland kanske vara försiktiga med vad de önskar. De brukar ofta högljutt åberopa historien för att understryka sina budskap. Den här gången var det dock inget fel på ungrarnas minne. Historien kom tillbaka och bet populisterna i svansen.

Erik Zsiga är kommunikationsrådgivare och skribent. Han är andra generationens ungrare och har haft med regionen att göra som bl a författare till boken ”Hejdå Östeuropa”, och pressekreterare till dåvarande utrikesminister Carl Bildt.

Serien om Ungern i fem delar publiceras 20–24 april.

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill