Skotten i Virginia

Text: Eva Wisten

I Cho Seung-Huis ryggsäck fanns kvitton som talade om var han hade köpt de två handeldvapen, ett 9 millimeters halvautomatiskt, och en 22 millimeters, som han senare skulle skjuta ihjäl 32 människor med. Ett av vapnen hade han köpt i den lokala vapenbutiken Roanoke Firearms en månad tidigare.

Enligt butiksägaren John Markell betalade Cho 570 dollar (cirka 3 800 kronor) för vapnet och en ask med ammunition av en typ som framför allt används för målskjutning. Markell beskrev Cho som en »trevlig välklippt college-kille«. Chos köp inte väckte några misstankar.

Dödsskjutningen vid Virginia Tech har blåst nytt liv i debatten om vapenlagar i USA. Vapenförespråkarna The Virginia Citizens Defense League har under två års tid fruktlöst lobbat för att häva Virginia Techs regel att inte heller de som har licens för att bära dolda handeldvapen ska få bära dem på universitetsområdet. Citizens Defense League säger nu att om bara ett av offren varit beväpnat hade de kunnat skjuta mördaren och förhindra att så många människor dog.

Vapenmotståndarna menar att fler beväpnade elever lika gärna kunnat leda till större blodbad och förvirring för polisen när de anlände. Försvararna av strängare vapenlagar menar framför allt att hårdare restriktioner kanske kunde ha förhindrat att en asocial, 23-årig student gick rakt in i en affär och köpte två vapen. Det var inte särskilt svårt. För i staten Virginias huvudstad Richmond är det lokalbefolkningens fasta övertygelse att vapenägande är en naturlig del i individens rätt att försvara sig.
På jättevaruhuset Super Wal-Mart i Richmond kan man köpa vapen varje dag hela året utom på julafton, då det är stängt. Här är det bara att kliva in och tala om vad man vill ha.

– Visst. Du behöver två typer av legitimation och så kör vi dig genom polisregistret för att se att du inte är en brottsling, säger Milton, en lång, gänglig man som står bakom vapendisken klädd i kamoflage-byxor, truckerkeps och pilotglasögon.

Och om jag skulle vara galen?

– Det är ditt problem. Inte mitt.

Vad händer om jag är tidigare straffad?

– Då ringer vi polisen.

Jag kan ingenting om vapen, vilket vapen skulle du rekommendera då?

– För självförsvar? De flesta köper en Gauge med ett skott. De kostar 80 dollar och du blåser ett sånt här stort hål.

Milton sätter tummarna och pekfingrarna mot varandra och bildar en ring.

I en människokropp?

– I en människokropp.

Men tänk om jag missar?

– Du får gå nära.

Om de är fler än en då?

– Då får du ta ett av de halvautomatiska. Med en Uzi till exempel kan du öppna eld och skjuta omkring dig även om du inte är så bra på att träffa.

Får jag titta på en Uzi?

– Vi har bara vapen för jakt, inte vapen som är till för att döda människor. Du får gå till Green Top i stället.

Green Top är en jakt och fiske-butik vars parkering är fylld av pickup-truckar och en stor del av kundkretsen bär öronlappsmössor. Männen bakom disken är klädda i rutiga skjortor.

Hej! Jag kan ingenting om vapen men jag skulle vilja titta på ett.

– Vad behöver du det till?

Du vet. Jag har en grej jag måste bråka om med min pojkvän om och är rädd att han ska bli arg.

– Haha… För självförsvar skulle jag rekommendera någon av de här pistolerna. Ju tyngre de är, desto lättare rekyl.

Vilket säljer ni mest av?

– Den här. Smith & Wesson 38-kalibers.

De har alltid en sån på film. Är det därför de är så populära tror du?

– Kanske.

Men kan jag bara gå runt med en Smith & Wesson i min handväska sådär?

– Nej, du måste ha ett tillstånd för att få bära den med dig.

Är det svårt att få?

– Inte alls. Du behöver bara gå en säkerhetskurs på en dag och sen lämna in en ansökan till domstolen här.

Får jag titta på en Uzi?

– Visst. Jag har massor. Det här är en 22-kalibers. Lätt att hantera.

22-kalibers. Då måste man verkligen träffa rätt för att det ska ha någon effekt. Om man vill döda sin måltavla krävs mer än så, eller hur?

– Ja. Då måste du ha 38-kalibers eller 45.

Har ni 233:or, de som går runt i måltavlan när de en gång kommit in? De som militären använder.

– Ja. Här.

Säljer ni många av dem?

– En del, men inte jättemånga nej, säger Green Tops försäljare.
För honom är det inte konstigare att sälja vapen än att sälja blommor eller skor.