De blev offer för den nya maffian

Text: Terese Cristiansson

Toppbild: Jonta Wentzel

Toppbild: Jonta Wentzel

Det är fuktig aprileftermiddag i Vietnam.

Mai Thi Tam står bakom disken i sin lilla kiosk, belägen på en gata mitt i Haiphong. Precis då, när telefonen plötsligt börjar skråla, räcker hon över några varor till en kund. Det är hennes dotter Thuys man som ringer från Nyköping.

En tanke far genom Mai Thi Tams huvud: märkligt att svärsonen ringer och inte Thuy. Hon får snabbt svaret.

– Thuy har blivit skjuten. Hon är död. Hon sköts mitt framför vår sjuårige son, hasplar svärsonen fram.

Allt svindlar för Mai Thi Tam. Armarna faller ner längs sidorna, med blicken söker hon sin man bland hyllorna. Deras dotter. Nej. Hon som flyttade till Sverige för att vara skyddad. Hon som skulle få ett annat liv än i Haiphong.

– Det kändes som om jag skulle svimma. Vi bara stängde kiosken och gick hem, säger Mai Thi Tam.

Thuy blev offer för den vietnamesiska maffiakultur som har etablerat sig på olika platser i Sverige de senaste åren. Hennes man hade lånat 3 500 kronor av en 48-årig vietnamesisk restaurangägare i Nyköping men hade inte kunnat betala tillbaka sin skuld.

– Restaurangägaren tillhörde maffian i Vietnam. Han ska ha skjutit en polis där och sedan flytt till Sverige. Alla visste att han höll på med kriminell verksamhet, säger en vietnamesisk källa som inte vågar träda fram med namn, av rädsla för repressalier.

Att Thuys make hade lånat pengar av restaurangägaren, tycker ingen är märkligt. Många använder sig av det privata asiatiska »banksystemet« för att komma över kontanter. Det är snabbt, enkelt och det svenska banksystemet undviks. Men om skulden inte betalas i tid, slutar det ofta illa. Och när Thuys make efter påtryckningar ändå inte betalade fick restaurangägaren nog. Den 21 april 2006 strax efter åtta på kvällen knackade han på hemma hos Thuy. Maken var just då i England och hon var ensam hemma med sin lille son.

– Vi hade ätit klart när det knackade på dörren. De pratade och sen hörde jag nåt sånt där kipp-ljud och han tog upp pistolen … sen sköt han mamma … han tänkte skjuta mig också, berättade sjuåringen viskande, nästan ohörbart, för polisen efter mordet.

Restaurangägaren nöjde sig med att hota pojken, sänkte vapnet och gav sig av. Sonen sprang skrikande in till grannarna som kontaktade polisen. Men det var för sent. Hans mamma hade dött omedelbart.

Det är sådana som Thuy och den laglydiga absoluta majoriteten av de cirka 12 000 vietnameser som finns i Sverige som drabbas hårdast av den vietnamesiska maffiakulturen. Till skillnad från andra kriminella organisationer som spänner upp sig under svarta skinnvästar med tryck eller högljutt låter omvärlden få veta hur farliga de är, agerar Vietnammaffian i tysthet inom sin egen nationalitet.

I huvudsak stjäl de från andra vietnameser, men även utpressning och mord på landsmän förekommer. Mordet på Thuy är bara ett i raden av brott som kan härledas till vietnamesiska maffiagrupper. För tillfället pågår flera utredningar om grov brottslighet på olika platser i landet.

I jämförelse med de ökända kriminella mc-gängen är Vietnammaffian fortfarande relativt liten. Men de senaste åren har polisen börjat se att den växer. Det är oroande, eftersom den vietnamiesiska maffian har visat betydligt mer dödsförakt och våldsamma tendenser än andra kriminella grupper.

För polisen är vietnamesernas kriminella struktur ny och de famlar ofta i mörker.

– Det här handlar om etableringen av en för oss relativt okänd kriminell organisation med ett eget rättssystem och mycket våldsamma inslag. De sysslar med ren terrorverksamhet och den är i sin fulla blomning nu, säger polismästare Peter Tjäder, rikskriminalens nationella samordnare mot organiserad brottslighet.

I Göteborgs tingsrätt pågår just nu rättegången mot den 48-årige man som pekas ut som ledare, gudfader, för delar av Vietnammaffian i Sverige. Han är dömd för narkotikabrott och har bott en längre tid i Norge. Han bedriver affärsverksamhet som inte syns i de svenska skatteregistren. Officiellt hyllas han av andra vietnameser och beskrivs som snäll och hjälpsam. Inofficiellt är beskrivningarna de omvända och av tingsrättens åhörare beskrivs han som självsäker och arrogant inför domstolen. Ibland vänder han sig till åhörarna och pratar och stör rättsordningen. Ytterligare åtta vietnameser sitter i de tilltalades bänk. Ännu en man är efterlyst för mord.

Rättegången handlar om det som hände den 10 oktober 2006. Då sköts två vietnamesiska flyktingar, Kim och Trang, till döds med minst 21 skott i en lägenhet på Bredfjällsgatan i Göteborg.

Det har varit en svår utredning. Vittnen har hotats, vittnesmål har ändrats, flera av de misstänkta har flera identiteter, och är efterlysta för våldsbrott i andra länder.

– Jag har aldrig jobbat med en grupp som varit så svår och är så tyst, såväl bland de kriminella som målsägande. Ingen av sidorna har förtroende för det svenska rättssystemet och det kan vi få problem med i framtiden, säger kriminalkommissarie Lars Johansson som varit ansvarig utredare för dubbelmordet.

Enligt vietnamesiska vittnen var offren, Kim och Trang, efterlysta för våldsbrott i andra länder. De hade planer på att starta en rivaliserande Vietnammaffia i Göteborg, liknande den som finns bland vietnameser i Tyskland. Där har uppgörelser på kort tid kostat ett 50-tal människor livet.

Kim ville ta makten i Skandinavien tillsammans med Trang. De hade stora narkotika- och spelplaner. De planerade också en utpressningsorganisation och att ta ut »svart skatt« och »svart försäkring« av sina landsmän med affärsverksamheter. Offren misstänks också ha varit delaktiga i en stor inbrottshärva mot andra vietnameser i Västra Götaland.

Det var en längre tids rivalitet som låg bakom dubbelmordet, enligt vittnen. Men den utlösande faktorn kom när Gudfadern beordrade Kim att ta på sig skulden för en knivskärning som orsakats efter ett bråk om smuggelsprit i december 2005. Kim, som inte alls ville dansa efter Gudfaderns pipa, protesterade. Att öppet trotsa Gudfadern togs inte emot väl.

Enligt utredningen ska Gudfadern ha tillkallat en grupp till nattstället Murveln i centrala Göteborg den 9 oktober. Där togs beslutet att Kim och Trang skulle dödas. Sju personer åkte sedan vidare till en lägenhet på Majorsgatan och planlade mordet. Någon gång efter midnatt den 10 oktober beväpnade sig en 31-åring och en man som kallas »Kamraten« med ett automatgevär och en pistol. De skjutsades av en 35-åring till Bredfjällsgatan där de visste att Kim och Trang befann sig. De gick rakt in i lägenheten och avfyrade sina vapen mot Kim och Trang. De riktade också vapnen mot ytterligare två personer som befann sig i lägenheten. De tryckte på avtryckaren men den här gången gick inte skotten av. Antingen var ammunitionen slut eller så ville de skrämmas. När de var klara dumpades vapnen i två olika dammar i Göteborgstrakten.

När polisen senare grep de misstänkta upptäckte de stora summor i omlopp. I Gudfaderns jackficka hittar de till exempel 80 000 kronor i kontanter som han hävdade var till spel och i en låda fanns ett skuldebrev på 1,5 miljoner kronor.

– Det är min fru som lånat ut dem. Jag vet inget om det, säger Gudfadern som nekar till anklagelserna om inblandning i mordet.

Domen väntas falla i juni.

Genom Göteborgshärvan går det att hitta förgreningar till andra rättsfall med vietnamesiska maffiainslag, till exempel utpressningar, stölder och spritsmuggling. Om Gudfadern och hans män också har kopplingar till den härva av skenäktenskap och adoptioner som just nu rullas upp i Halmstad är ännu inte helt klart.

Det var för två år sedan som polisen började misstänka att det pågick smuggling av vietnameser till Halmstad. Efter en tids spaning förstod utredarna att organisatörerna hade satt i system att vietnameser som redan hade svenskt uppehållstillstånd skengifte sig med vietnameser som ville ha ett.

I andra fall upptäcktes vietnameser som hade låtsats att deras biologiska barn hade kommit från Vietnam, medan barnen i själva verket var någon annans. Syftet var framför allt möjligheter att söka bidrag till barnen.

Systematiskt började Halmstadspolisen då att ta dna-prov för att kontrollera om det verkligen var parens biologiska barn, samt förhöra folk inom den vietnamesiska gruppen och granska släktband. Efter nästan två års spaning kunde de för några veckor sedan gripa och häkta fyra vietnameser som misstänks vara organisatörerna i den enorma människosmugglingshärvan. Ytterligare ett 70-tal har varit anhållna och totalt 450 vietnameser är kartlagda. De är bland annat misstänkta för människosmuggling och bedrägeri. Polisen tror att det har varit tiotals miljoner kronor omlopp.

Marianne Paulsson, chef på Hallandspolisens utlänningsrotel och ansvarig utredare, säger:
– Det har kostat ungefär 25–30 000 dollar för en vuxen och 15–25 000 dollar för ett barn att smugglas hit. Vad pengarna har använts till kan jag inte prata om i det här läget av utredningen.

Hon har framför allt förvånats över behandlingen av barnen.

– Det är ett förfärligt sätt att hantera barn. Ta hit andras ungar och tvinga dem att ljuga och kalla någon annan pappa och mamma. Vi har hittat tjugo falska barn bara på den lilla kontroll vi gjorde. Det är hemskt, en del barn är små och har fått resa hit ensamma.

Ändå har de sannolikt bara har skrapat på toppen av ett isberg.

– Det kan vara hur många som helst, men vi har inte råd att DNA-testa fler. Det går inte. Vi måste avgränsa utredningen. Bara som det är nu, vet vi inte hur vi ska hitta celler till alla och vi har fyra heltidsanställda tolkar, säger hon.

Bland de falska barnen har polisen också hittat tre övergivna adoptionsbarn.

– De har kommit hit med adoptivföräldrar som har tröttnat på dem och dumpat dem här. De har bara lämnat barnen vind för våg, utan vårdnadshavare. De barnen är nu omhändertagna och placerade i fosterfamiljer, säger Marianne Paulsson.

Även annan typ av kriminalitet har upptäckts under utredningen.

– Vi har sprungit på motsvarande en hel butik med stöldgods på ett ställe och ett helt Systembolag på ett annat. Det var fruktansvärt mycket tysk alkohol som de sålde vid dörren, säger Marianne Paulsson.

Utredningen i Halmstad har lett till att flera andra län nu ligger i startgroparna för att börja liknande utredningar. Omfattningen i Halmstad har också lett till att en särskild rapport har initierats av Ulla Ahlbäck på Rikskriminalpolisen.

– Det måste påpekas att det inte är bara vietnameser som utnyttjar det svenska systemet för skenäktenskap eller för att söka uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Det som gör vietnameserna lite speciella är att de sköter det inom sin egen grupp. När det gäller andra nationaliteter har vi snarare sett att man gifter sig med folk från andra länder, säger hon.

Det faktum att det är lättare att få uppe­hållstillstånd om man hänvisar till familjeanknytning i Sverige än till exempel i Tyskland, kan leda till att även flera kriminella söker sig hit. Människosmuggling är en stor kassako för kriminella organisationer. Ulla Ahlbäck beklagar att man i dag inte kan ta dna-prov på alla de barn som påstås vara biologiska.

– Det skulle åtminstone försvåra smugglingen av barn, säger hon.

I flervåningshuset i Nyköping har de vietnamesiska kryddorna tagit över trapphuset. Mai Thi Tam och Nguyen Van Nghian delar sedan snart ett år lägenhet med svärsonen och sonsonen i utkanten av Nyköping.

– Vi åkte hit efter att Thuy blivit skjuten. Vi ville hämta vår dotters aska, stötta vårt barnbarn och vara med under rättegången, säger Mai Thi Tam.

Just den här dagen hjälper de en annan vietnamesisk familj att laga bröllopsmat. De vita spröda räkchipsen står i stora kassar på köksbordet. Vi sätter oss i festlokalen som snart ska spira av blommig bröllopsyra. Mai Thi Tam trycker av sig huvudduken som hon har haft på sig medan hon har stått lutad över grytorna. Hon torkar bort några tårar i ögonvrån.

– Det känns orättvist. Att hämnas på min dotter för en skuld som hennes make hade. Och det var inte så mycket pengar. Jag har inte ens hört om något liknande i Vietnam, säger hon.

– Ingen i familjen kan förstå. Varför min dotter? När det var rättegång fick vi inte prata med mannen som sköt henne. Vi har inte fått något svar, säger Thuys pappa Nguyen Van Nghian.

Att restaurangägaren fick livstids fängelse är en klen tröst.

– Vad hjälper det när vår sonson frågar efter sin mamma? säger de.

Ett genomgående drag i brotten med vietnamesisk anknytning är de livslånga skulder som vietnameserna dragit på sig för att förverkliga drömmen om att få leva i Sverige. Inte sällan nämns det asiatiska bankspelsystemet som en orsak till uppgörelser eller som grund för misshandel och utpressning. En vietnames berättar att han lånade 20 000 kronor av en person i Vietnammaffian för att kunna göra en resa till USA.

– Vi kom överens om att räntan var 2 000 kronor per vecka. Men när jag kom tillbaka till Sverige var jag plötsligt skyldig 150 000 kronor.

Han försökte förklara att han inte hade möjlighet att få fram den summan. Han blev då beordrad att komma till Halmstad tillsammans med en väninna som också var skyldig pengar. Medan maffiamedlemmar höll ett svärd mot hennes hals misshandlades han. Bland annat knivskars han i magen. Maffians budskap var att han omedelbart skulle börja betala 5 000 kronor i veckan, annars skulle det gå riktigt illa. Men en kort tid senare blev han sjuk och inlagd på sjukhus i flera månader. När han kom ut kände han sig tvingad att gå under jorden för att överleva. Men maffian hittade honom. På nytt misshandlades han. Den här gången slogs hans ben av.

– De har ingen respekt för en människas liv. Det här drar sådan skam över alla vietnameser. Jag hoppas att polisen får bort de här människorna, säger en vietnamesisk man.

Enligt en annan källa har den svenska Vietnammaffian kontakter med andra asiatiska kriminella organisationer i Europa, bland annat de kinesiska triaderna. I Sverige befarade polisen för några år sedan att den kinesiska maffian höll på att ta mark i Sverige. Då hade precis en stor smugglingshärva med 94 försvunna barn spräckts och polisen misstänkte att det skulle finnas fler huvudmän i Sverige. Men sedan dess har det varit tyst om den kinesiska kriminaliteten i Sverige.

– Men vietnameserna i Sverige har kontakt med en kinesisk broder i Köpenhamn som styr allt. Alla är livrädda för honom. En kille som skulle dit och lämna massor av stulna smycken fick handen avhuggen för att han inte hade med sig en guldring, säger en källa.

De uppgifterna har dock inte kunnat bekräftas av polisen, som visserligen känner till att det har förmedlats kontakter till Köpenhamn, men inte vet vilken position den personen har i övriga Europa.

Peter Tjäder menar att det är fullt möjligt att den svenska Vietnammaffian har fler avdelningar i Europa.

– De internationella organisationerna är ofta uppbyggda så. Det är likadant på mc-sidan. Europa är indelat i distrikt och regioner och man har olika nivåer i organisationen.
Ett problem är att den svenska polisen har liten kunskap om de asiatiska kriminella strukturerna. Vart pengarna som flödar in i organisationen går vet man inte heller.

– Hur den ekonomiska hanteringen ser ut är svårt att säga innan vi har bättre kunskap. Men det ekonomiska motivet ligger förmodligen utanför Sverige, säger Peter Tjäder.

Han pekar på långsiktigheten och att samhället måste kunna erbjuda unga människor alternativ till de kriminella organisationerna.

Lars Johansson som arbetat med utredningen på dubbelmordet i Göteborg efterlyser strängare lagar mot kriminella organisationer.

– I andra länder finns det regler mot de här grupperna. Men i Sverige är det fritt fram att tillhöra en kriminell grupp vilket förstås lockar ännu fler grupper hit.

Lars Johansson befarar att Vietnam­maffian kommer att växa i Sverige. Det skulle innebära att de på allvar börjar rivalisera med mc-gängen.

– Då skulle inte mc-gängen gå ut som vinnare. Vietnammaffian är mycket mer våldsam.

Dessutom är de många fler och kan snabbt få hit folk om någon ska likvideras, säger en maffiakälla.

I Nyköping har Thuys föräldrar byggt ett buddhistiskt altare för sin dotter. Två ljus står tända framför hennes bild och de traditionella vietnamesiska prydnaderna är utplacerade på det lilla bordet. Vid sidan av bilden står en skylt med hennes födelsedatum både enligt den europeiska och vietnamesiska almanackan. Det doftar svagt av rökelse.

– Hon var stark och frisk och skulle ha levt ett långt liv. Hennes son säger ofta att han saknar henne, säger Mai Thi Tam.

De vill åka tillbaka till Vietnam snart. De har tre andra barn och fyra barnbarn där. Och kiosken står stängd.

– Vi har inte så mycket att göra här. Det är lite långtråkigt. Men samtidigt tänker vi på vår dotters son. Han har sitt liv här och vi vill finnas för honom.

Hon pekar på sängen som står i vardagsrummet,

– Han är fortfarande rädd efter att ha fått pistolen riktad mot sig. Han vågar inte ens gå på toaletten ensam på natten. Vi får fortfarande följa med honom dit.

På den punkten skiljer sig inte Vietnammaffian från mc-gäng och öststats­maffian. I vanlig ordning drabbar kriminella grupper inte bara andra kriminella. I Nyköping är Vietnammaffians största offer en åttaåring.

Fotnot: Kim och Trang är fingerade namn.

Text: Terese Cristiansson

Toppbild: Jonta Wentzel