Därför stoppas inte nya droger

Text: Linda Eriksson

Foto: Scanpix

Det senaste larmet om nätdroger har handlat om mefedron. Allt fler unga använder det och i vintras avled en ung kvinna efter att ha tagit den crack-liknande substansen. Strax efteråt klassades den som hälsofarlig men inte förrän i sommar kommer den att komma med på listan över narkotiska preparat.

– I dag går processen alldeles för långsamt. Vi har en situation där en drog från en dag till en annan kan sprida sig blixtsnabbt över hela världen, säger Rikskriminalens narkotikaexpert Stewe Alm som suttit med i Narkotikautredningen som lämnade in sitt betänkande till regeringen i december.

När Statens folkhälsoinstitut (FHI) eller Läkemedelsverket anser att en substans bör klassas som narkotika och därför förbjudas, ansöker de till regeringen som fattar beslut och sedan anhåller om ändringen hos EU. Den proceduren kan ta upp till ett år.

I dag är drygt 270 substanser narkotikaklassade, men hundratals fler används som droger. En anledning är att syntetiska droger designas om och därför blir lagliga.  Många har inte heller upptäckts men under 2008 påträffade Rikskriminalens nätspanare sex nya nätdroger. De har just nu ett trettiotal under bevakning.

– Om man ändrar en del av en molekyl blir det en annan substans än den som är förbjuden, och processen börjar om, säger Jonas Hartelius, drog­forskare vid Svenska Carnegie Institutet.

Ofta är det basdroger som förändras. Ett exempel är fluoramfetamin som har liknande effekt som amfetamin. Den är inte reglerad av lag men undersöks just nu av myndigheterna.

Den svenska narkotikalagstiftningen bygger i dag på en uppräkningsprincip: alla förbjudna substanser finns på en lista. En person är därmed medveten om att den begår brott vid hantering eller eget bruk av ett preparat.  Det ser ut på samma sätt i resten av EU.

Hartelius vill att Sverige i stället ska ta efter USA. Där har man använt sig av den generiska principen, som innebär att en grupp av substanser med grundläggande kemisk gemenskap räknas som narkotika, för att komma åt droger som designas om.

Den definitionen används i Sverige inom dopning tillsammans med en uppräkning, där en substans kan räknas som olaglig även om den inte finns med på listan över dopningsmedel.

Problemet med den generiska principen när det gäller narkotika är att den inte passar ihop med svensk rättpraxis, enligt Stewe Alm.

– Då drar man in en tidsödande vetenskaplig diskussion i rättssalen. Åklagare och försvar måste släppa in diverse experter som ska diskutera inför rätten om det betraktas som narkotika eller inte, medan det är mer klarlagt inom dopning eftersom substanserna liknar varandra i högre grad, säger han.

Narkotikautredningen har dock föreslagit en del åtgärder för att påskynda proceduren att narkotikaklassa i kampen mot nätdrogerna. FHI ska få ökade anslag för nätspaning i samarbete med polisen och Tullverket för att snabbare få information om nya droger. FHI ska även kunna beställa substanser för att analysera dem. Efter konsultation med EU kan steget att ansöka om ändringar på narkotikalistan kunna förbigås om substansen anses som »livsfarlig«.

Slutligen föreslås ett helt nytt grepp med inslag av den generiska principen: polis och tull ska kunna beslagta preparat om de misstänks kunna användas som narkotika och behålla det under utredning och analys.

– Vi får se hur riksåklagaren reagerar på det eftersom det kan komma i konflikt med legalitetsprincipen – inget straff utan brott, säger Alm.