Tillbakatryckt terrorism

Text:

Foto: Karel Prinsloo/Scanpix

Medan röken steg mot den blånande himlen över Spring Valley i måndags kväll började omfattningen av attentatet att sjunka in bland Nairobiborna. Tidigare under dagen hade den somaliska terrororganisationen al-Shabaab tagit på sig dådet som krävt ett sjuttiotal liv och skadat över tvåhundra personer. En organisation som annars bara utfört mindre attacker mot gränsposteringar i Somalia. Att de skulle vara kapabla till en så kraftfull attack var det få som trodde.

Till de som förvånades av omfattningen hör Magnus Ranstorp som forskar om islamistisk terrorism vid Försvarshögskolan.

– Al-Shabaab har fört en rätt tynande tillvaro de senaste åren. De har varit trängda av den somaliska och kenyanska armén inne i Somalia och ville på det här sättet ta kriget till Kenya. Men att de skulle slå till så här hårt var inte väntat, säger han.

Harakat al-Shabaab al-Mujahideen (arabiska för »Mujahedins ungdomsrörelse«) bildades 2006 som en underavdelning till de islamiska domstolarnas högsta råd för att bekämpa de etiopiska styrkor som invaderade Somalia samma år. Vissa av grundarna har tränats av al-Qaida och svurit sin trohet till bin Ladin. De är även starkt kopplade till al-Qaidas Östafrikagren som låg bakom ambassadattackerna i Kenya och Tanzania 1998.

– Det är inte en enhetlig organisation i vanlig mening utan alla dessa grupper överlappar varandra på något plan. Det gör det svårare att övervaka dem, säger Magnus Ranstorp.

2009 intog al-Shabaab huvudstaden Mogadishu och tog snabbt kontroll över södra Somalia. De senaste åren har de dock blivit tillbakapressade sedan den kenyanska militären i oktober 2011 skickade styrkor för att stödja den somaliska övergångsregeringen. Förra sommaren förlorade gruppen till exempel kontrollen över den viktiga hamnstaden Kismayo. Samtidigt pågår en maktkamp inom ledarkretsen där flera utrensningar har gjorts på senare tid.

Något som utmärker al-Shabaab är det starka inslaget av utlänningar i leden. De har rekryterat minst ett femtiotal personer från USA. Från Sverige har, enligt Säpo, omkring trettio personer rest ner och anslutit sig till gruppen, däribland många exilsomalier. Bland dessa har många även fått höga positioner. Rekryteringen av utländska medlemmar är viktig för propagandasyften men också för att utföra attacker. Men på senare tid har rekryteringen av utlänningar gått allt trögare. Anledningen är kriget i Syrien. Enligt en muslimsk profetia ska domedagen bland annat förebådas av en kristen belägring av Damaskus varpå en muslimsk armé ska bildas och befria Syrien. Profetian har stark dragningskraft och många av sympatisörerna reser därför till Syrien för att ansluta i islamisternas kamp där.

Men al-Shabaab har även förlorat mycket av det stöd som de hade bland lokalbefolkningen inledningsvis. Direkt efter Etiopiens invasion 2007 gick det relativt lätt att rekrytera, då gruppen utmålade sig som en nationalistisk befrielsefront. Men efter att man upprättat ett brutalt styre med sharialagar i södra Somalia har befolkningen avskräckts. Tvångsrekryteringen av barnsoldater har också gjort att folk tagit avstånd från organisationen. I det här sammanhanget är det svårt att se varför den försvagade gruppen valde att utföra en så stor attack som den mot Westgategallerian. Enligt Ranstorp är det tydligt att målet är att underblåsa fientligheterna mellan somalier och kenyaner för att på så sätt återigen kunna framstå som frihetskämpar på hemmaplan. Men frågan är om det lyckas. Konsekvenserna kan bli ett ännu större tryck från Kenya och den somaliska regeringen men också ifrån USA och Storbritannien. Kanske var attentatet i Nairobi ett sista desperat försök av al-Shabaab att hålla liv i sin kamp.

Fakta | Somalia och al-Shabaab

Det terrorstämplade, extremislamistiska nätverket al-Shabaab hade under flera år kontroll över stora delar av södra och mellersta Somalia. Afrikanska unionens styrka i Somalia, Amisom, var länge alldeles för liten för att kunna ta tillbaka makten. Hösten 2011 gick dock kenyanska och etiopiska styrkor in i landet för att slå ner al-Shabaab.

Sedan dess har al-Shabaab trängts tillbaka. Nätverket har därefter bytt taktik från traditionell krigföring till riktade attacker mot bland annat regeringsföreträdare och FN, ofta utförda av självmordsbombare.

Kenya har nu låtit omkring 5 000 soldater ställas under Amisoms befäl. Även Uganda bidrar med ungefär lika många soldater till den nu 17 700 personer starka styrkan.

Den nuvarande somaliska regeringen anses vara den mest funktionella hittills och såväl FN-företrädare som politiker i väst har varit försiktigt positiva över utvecklingen.

Källa: TT