Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Brasiliens president hotar landets regnskog

De som tjänar pengar på att skövla Amazonas anar nytt ljus efter presidentvalet i Brasilien. Därmed hotas hela världens klimat.

När Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro talar om att industrialisera Amazonas låter han som ett eko av de generaler som tog makten i Brasilien i mitten av 1960-talet.

Amazonas, med sin väldiga regnskog och sina floder, har alltid lockat nybyggare. Och småskaligt jordbruk i kombination med fiske och tappning av gummiträd var inget hot mot regnskogen. Hotet växte fram när militären på 1960-talet definierade Amazonas som en strategisk utvecklingsreserv och började bygga vägar och kraftverk och sålde ut miljontals hektar av regnskogen till stora jordägare. Det lät som en bra idé, men slutade i katastrof. När skogen försvann blev jorden försvarslös och på bara fem år hade den eroderat så att ingenting längre kunde växa. För att kompensera förlusten skövlades mer skog, som i sin tur eroderades och kompenserades med mer skövling.

De köttproducenter, sojaodlare och handlare med ädla trädslag som i dag ligger bakom skövlingarna i Amazonas är en kortsiktig och primitiv grupp. Att Brasilien nu är världens ledande livsmedelsproducent har just inget med dem att göra, utan med moderna företagare som satsar på vetenskaplig forskning och miljömedvetenhet. De som härjar i Amazonas liknar mest en kriminell maffia.

Det finns något symboliskt i att det i december var 30 år sedan som Chico Mendes mördades. Han var inte den första miljöaktivisten i Amazonas som röjdes undan, men han utsågs redan under sin livstid till en internationell hjälte och mordet på honom fick därför konsekvenser. Både i det att rättsväsendet tvingades att reagera och att den nationella politiken om Amazonas förändrades i riktning mot ett försvar av miljön och minskning av avverkningen.

Med Bolsonaro har pendeln svängt tillbaka. Han har till och med hotat att stänga det institut som bär Chico Mendes namn och som tillsammans med naturvårdsverket Ibama utgör de viktigaste institutionerna till försvar av Amazonas.

Men även om våldet mot miljöaktivister i Brasilien redan nu är värre än på andra håll, så har både Brasilien och världen förändrats under de 30 år som gått sedan mordet på Chico Mendes. Att Jair Bolsonaro backat från sitt hot att lämna Parisavtalet och att slå samman miljö- och jordbruksministerierna är uttryck för det. En annan

förändring som kommer att påverka Bolsonaros möjligheter är att domstolsväsendet i Brasilien är starkare, och mer självständigt, än någonsin. Vilket många politiker blivit smärtsamt medvetna om de senaste åren. Men dessutom finns ett miljömedvetande i Amazonas som tack vare den teknologiska utvecklingen kan ta sig överraskande konkreta uttryck.

Maffiorna som avverkar jättelika ädelträd inne i regnskogen brukar hyra in pistolmän med stridshundar för att hålla protesterande djungelinvånare borta. Men tack vare att wifi via satellit har blivit tillgängligt i stora delar av Amazonas kan nu invånarna i tidigare isolerade byar och samhällen hålla kontakt. Jag blev själv vittne till hur en pråm med avverkade jätteträd stoppades av en mobiliserad befolkning från flera byar utefter floden. En typ av aktion som tidigare var otänkbar.

Mellan 1985 och 2017 förlorade Amazonas skog som motsvarar ytan av ett och ett halvt Sverige. Om det fortsätter i samma takt är katastrofen inte långt borta. Klimatmålet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kan hälsa hem och vädret kommer att förvandlas till en mardröm. Och det är då inte bara Brasilien som drabbas, utan hela världen.

Bolsonaro, liksom många brasilianare, brukar blåsa upp bröstkorgen med indignerad nationalism när omvärldens intresse för Amazonas kommer på tal:

»Amazonas är vårt. Här bestämmer vi!«

Ett påstående som i och för sig inte är helt sant. Drygt 60 procent av Amazonas tillhör Brasilien. Resten sträcker sig in i åtta av Brasiliens grannländer.

Men Brasilien har också under de 30 år som gått sedan mordet på Chico Mendes blivit mer beroende av omvärlden än någonsin tidigare. Det är jordbruks- och råvaruexporten som är axeln i Brasiliens ekonomi.

Och vem vill handla med någon som håller på att förstöra den värld vi lever i?

Bolsonaro tycks inte ha lärt sig något av generalerna misslyckade industrialisering av Amazonas på 1960-talet.

Men omvärlden har det.

Och kanske kan den tvinga Jair Bolsonaro att inse att det är lättare att vinna ett val, än att styra ett land i en globaliserad värld.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera