Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

S stora svårighet: migration och MP

Omläggningen av migrationspolitiken var dåligt förankrad i S-leden, och retoriken när den presenterades blev »onödigt hård«. Det konstaterar S-analysgrupp som presenterade sin rapport i dag.

Valresultatet för Socialdemokraterna kan inte beskrivas som ett katastrofval eller krisval. Men inte heller som en framgång. Ur ett internationellt och europeiskt perspektiv, följer S i Sverige den långsiktiga trenden för S-partier, men har klarat de senaste åtta åren bättre än många av systerpartierna i Europa, konstaterar partiets analysgrupp.

Tidigare sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström, har lett arbetet med valanalysen, tillsammans med bland andra Marika Lindgren Åsbrink, utredningsstrateg på LO, och Luciano Astudillo, stabschef för S i Malmö stadshus.

Regeringen misslyckades att under en stor del av mandatperioden »driva en rak, tydlig och tillräckligt stram migrationspolitik i linje med vad en majoritet av väljarna efterfrågade«, skriver analysgruppen.

I maj aviserade partiet att en fortsatt stram migrationspolitik skulle råda – något som väckte interna protester och reaktioner i partiet. Den »borde ha hanterats, diskuterats och förankrats brett i partiet tidigare«, konstaterar gruppen.

Ett problem var också samregerandet med Miljöpartiet. Ett parti vars »viktigaste politiska krav och hjärtefrågor utmanar traditionella socialdemokratiska väljares uppfattningar. Höjda bränsleskatter, dieselförbud, och subventioner för elcyklar är impopulära förslag bland många av S väljare, men mobiliserande för Miljöpartiets«, skriver de.

Analysen kopplar ihop det med att partiet i valet tappar som mest i de minsta kommunerna och betydligt mer på landsbygden än i storstadsområdena.

Socialdemokraterna tappar i synnerhet väljare till Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet jämfört med riksdagsvalet 2014. S tappar också mest i landsbygdskommunerna. Inte minst i kommuner med traditionellt mycket starkt stöd för S. I de flesta större kommuner är nedgången däremot marginell eller resultatet mer eller mindre oförändrat jämfört med 2014. Arbetarväljarna och landsbygdsväljarna har, enligt rapporten, det gemensamt att deras syn på utvecklingen är signifikant mer pessimistisk än medelklassväljarna i storstaden.

»Subventioner till elcyklar och eventuella miljözoner med förbud mot dieselbilar (som konsumenterna för bara några år sedan uppmanades att köpa och var föremål för miljösubventioner) signalerar inte att Socialdemokraterna står på samma sida som landsbygdens arbetarväljare«, skriver analysgruppen.

Analysgruppen beskriver det som att »den ena partens seger blir den andra partens nederlag«. De menar att regeringen Reinfeldt bättre lyckades ge respektive alliansparti frihet att särskilja sig från de andra borgerliga partierna i strategiskt viktiga frågor och konstaterar: »Den balansen måste även S hitta med eventuella framtida regeringspartners«.

Men det handlar inte bara om regeringssamarbetet. I budgetsamarbetet med Vänsterpartiet lyckades V krama ur det mesta ur förslag som regeringen och V kom överens om:

»Populära reformer som kostnadsfria mediciner och kostnadsfria glasögon för barn … kom att associeras med Vänsterpartiet, men… kunde tydligare ha kopplats till Socialdemokraterna«.

I valrörelsens inledning var strategin att koppla ihop hårda och mjuka frågor. Det fungerade inte så bra, menar analysgruppen:

»Kritikerna menade att partiets fokus på frågor om gängkriminalitet, brottsbekämpning, migration etc. spelade motståndarna i händerna och att ett större och mera ensidigt fokus på välfärdsfrågor skulle vara en mer framgångsrik strategi«.

Sjukvårdsfrågorna tyngde även S. »Det ligger nära tillhands att söka förklaringen i sjukvårdens tillgänglighet. Den har enligt väljarna försämrats de senaste fyra åren. Enligt en undersökning som Sifo genomfört på uppdrag av S anser 56 procent av väljarna att tillgängligheten försämrats de senaste fyra åren. Endast 18 procent anser att den förbättrats, trots nya digitala kontaktvägar som exempelvis Kry-appen och liknande«, skriver de.

Gruppen talar om ett »kollapsnarrativ« som blivit så starkt att det utgör en ram som samtliga partier måste förhålla sig till, vilket gynnar partier som betonat rädsla och negativism (förortsbrottslighet, sjukvårdens påstådda kollaps, det förlorade folkhemmet m m) och missgynnat partier med en i grunden positiv framtidssyn.

Analysgruppen sammanfattar: »Den urstarka ekonomin, rekordhöga sysselsättningen och den allt kortare etableringstiden på arbetsmarknaden var goda argument gentemot väljarna för att ge S förtroende att leda landet i fyra år till. Men istället ökade pessimismen, i synnerhet bland arbetarväljare. Ekonomi och sysselsättning överskuggades av mer emotivt laddade beskrivningar av landets utveckling, i synnerhet gällande migration och brottslighet«.

 

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera