Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

En lustfylld bearbetning av klassisk pjäs

Dramaten inleder sin uppryckning med en stilsäker omtolkning av »Linje Lusta«.

Blogg 

»Linje Lusta« är en av de mest spelade pjäserna från 1900-talet. Tennessee Williams klassiska triangeldrama från 1947 har i Dramatens nya uppsättning, i regi av Stefan Larsson, fått ett något omarbetat slut. Och den känns befriande modern i både dialog och tema.

Blanche DuBois kommer på oannonserat besök hos sin syster Stella och hennes man Stanley, som hon aldrig har träffat. Hon är full av hemligheter och ljuger för att dölja dem.

Det gör att varken Stella eller Stanley litar på henne.

Men när Stanley i samband med ett pokerspel blir arg och misshandlar sin hustru är det Blanche som kliver fram och kräver att det enda rätta görs.

»Linje lusta« hade, ironiskt nog, premiär samma kväll som dokumentären om Josefin Nilsson sändes på SVT2. Men trots sitt tunga ämne så är pjäsen inte plågsam att se. Detta på grund av fantastiska skådespelarinsatser av Rebecka Hemse och Livia Millhagen som utan att förringa det hemska i händelserna utstrålar styrka, egensinne och djup känslighet. Danilo Bejaranos fryntliga gamäng Stanley går åt motsatt håll och visar den känslomässiga omognad och den barnsliga brist på ansvarsförmåga som kan ligga bakom när en man tar till nävarna i stället.

I slutändan är den hemlighetsfulla Blanche, som bara ljuger för att hon inte vill avslöja sina egna förnedringar, den mest hederliga och hedervärda av dem alla.

Det är en mycket lyckad, rolig och gripande iscensättning.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera