”Amerikanskt cyberangrepp stoppar inte invasionen”

USA säger sig ha möjlighet att slå tillbaka mot Ryssland genom ett cyberangrepp. Frågan är om man är beredd att göra det. Oavsett vilket skulle ett it-angrepp inte förhindra den pågående invasionen av Ukraina, säger David Lindahl, forskningsingenjör vid FOI.

Text:

Bild: Emilio Morenatti/AP

USA:s president Joe Biden ska ha presenterats med en rad förslag på hur landet kan svara på invasionen av Ukraina genom cyberattacker. Enligt amerikanska underrättelsekällor insatta i alternativen rör det sig bland annat om att störa internetuppkopplingen i Ryssland, stänga av elnätet, och sabotera ryska tåglinjer. En person närvarande vid genomgången av it-attackerna ska ha sagt att Joe Biden har möjlighet att göra allt från att ”sakta ner tågen till att få dem att spåra ur”. Hittills är dock den amerikanska regeringen kluven i frågan om vilka åtgärder man ska ta till mot Ryssland.

David Lindahl, forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger att USA förmodligen har den här sortens it-angrepp att tillgripa i sin arsenal. Men att använda dem kan vara ett tveeggat svärd.

– Vad är man beredd att göra? Och hur beredd är man att exponera sig själv? USA har gjort uttalanden tidigare där de sagt att de kan slå ut det ryska elnätet. Men samtidigt har FBI varnat för att Ryssland har upptäckts vara i USA:s elnät. En risk de tar är motsvarande störningar på den egna sidan, säger David Lindahl till Fokus.

Är det säkert att USA kan genomföra cyberattackerna?

– Ingen vet. IT-säkerhet är färskvara. Cyberangrepp fungerar som så att jag kommer på ett sätt att påverka ditt system. Om du kommer på att jag kan göra det så kan du ändra inställningarna så att det inte längre går. Om USA nu har tagit sig in i datanäten och kan stänga av dem – är det verkligen så att de kan göra det eller har ryssarna kommit på möjligheten men lämnat kommunikationen öppen?

Att rent tekniskt spåra vem som ligger bakom ett it-angrepp är väldigt svårt, förklarar David Lindahl. Trafiken går ofta genom ett otal datorer i olika länder och döljer därmed den ursprungliga avsändaren. Den kod som används för att genomföra cyberangreppen kan däremot lämna efter sig ”digitala fingeravtryck”. USA har en katalog över den här sortens fingeravtryck som gör att man både kan identifiera angripare, men också utge sig för att vara någon annan.

Hypotetiskt, om elförsörjningen i Ryssland störs genom ett cyberangrepp, finns det någon annan än USA som kan ligga bakom?

– Det finns ett antal länder som har organiserade cyberkrigsförband och skulle kunna åstadkomma någon form av störningar. USA, Israel, Kina. Och Frankrike och Storbritannien har agerat offensivt mot bland annat IS på cybersidan. Jag tror att även mindre länder skulle kunna gå in och agera i mindre skala i det här läget. Frågan är om de vill det, de är nog rädda för konsekvenserna.

Ukrainska soldater tar skydd under en bro: Foto: Emilio Morenatti/AP.

Ryssland har fallskärmsjägare, reguljära trupper och pansarfordon på plats i Ukraina. Strider pågår i skrivande stund i de norra delarna av huvudstaden Kiev. Den stora frågan är om ett amerikanskt cyberangrepp mot Ryssland skulle kunna stoppa den militära invasionen av Ukraina? Förmodligen inte, menar David Lindahl. Invasionsstyrkan opererar autonomt och kommer inte att påverkas av ett cyberangrepp.

– När militären går ut i fält är de förberedda för att telekrig eller cyberkrig kan slå mot dem. De har fått sina order i förväg. De vet att om radion försvinner eller datornäten går ner agerar de för att uppnå sina order och försöker återupprätta kommunikationen.

Militär materiel är byggd med cyberkrigföring i åtanke. Ettor och nollor biter inte på konventionella vapen. Enda sättet att slå ut en stridsvagn är genom kinetisk energi, det vill säga skjuta eller spränga. När det gäller kommunikationssystem använder militären det näst bästa om ett sätt att kommunicera slås ut. Försvinner datorerna går staben över till papper och penna. Försvinner radion på fältet går man över till kurir. 

– I värsta läget är det den gamla Napoleondevisen som gäller. Du hör eldgivning, då går du dit och hjälper din sida, säger David Lindahl.

Putin har hotat omvärlden från att lägga sig i kriget i Ukraina. Inblandning skulle leda till ”konsekvenser större än någon av er mött genom historien”, har han sagt. Bedömare har tolkat det som ett illa förtäckt kärnvapenhot. Rent hypotetiskt skulle ett cyberangrepp kunna slå ut möjligheten att aktivera ryska kärnvapen ifall USA eller något annat land vill ge militärt stöd till Ukraina. Men inte alla. Kärnvapenbestyckade ubåtar kommunicerar via specialiserade radiosystem. Om internet slås ut påverkas inte ubåtarna. Och personal som bemannar bombplan skulle kunna motta order på andra sätt.

”IT-säkerhet är färskvara”. Foto: Jenny Kane/AP.

– Att helt stoppa ett kärnvapenanfall när Ryssland redan är i krig och i full beredskap tror jag skulle vara oerhört svårt.

En cyberattack som slår ut elnätet i Ryssland är inte bara en teknisk eller militär fråga, det har även en politisk aspekt. Ett angrepp som påverkar civilbefolkningen, antingen via banker, kommunikation eller strömförsörjning riskerar att ena det ryska folket i opinionen mot USA och Nato. Att ingjuta en känsla av att befolkningen är hotad. Troligast nu är att amerikansk underrättelsetjänst använder de säkerhetsluckor som finns för att inhämta information om den pågående invasionen, och sedan använda den till sin och de allierades fördel.

– Jag är övertygad om att det pågår, det är det NSA och CIA är till för. De skaffar sig dolt tillträde som de inte gärna vill avslöja. Jag gissar att USA nu hämtar in underrättelser för egen del, men också för att dela med sig till Nato, och kanske till Ukraina, säger David Lindahl.

***

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt