Löner enda valutan för LO i las-förhandlingar
LO vill förhandla med Svenskt Näringsliv om det las-avtal man sade nej till i höstas. Men nu råder fredsplikt och LO kan inte sätta kraft bakom orden.
Den 1 juli nästa år ska en ny lag om anställningsskydd träda i kraft. Sverige tar då ett kliv närmare Danmarks framgångsrika ”flexicurity” där det är lättare att säga upp, men också att få nytt jobb.
Under hotet om att januariavtalets beordrade utredning av Gudmund Toijer skulle bli lag gjorde Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK i höstas upp om ett nytt huvudavtal. LO sade nej, men de två största förbunden Kommunal och Metall accepterade sedan avtalet efter smärre justeringar då regeringen meddelat att uppgörelsen skulle ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd.
Därmed splittrades LO och de 12 kvarvarande förbunden får inte del av avtalets förmåner i form av stärkt omställningsstöd, vilket även kommer arbetsplatser utan kollektivavtal till godo.
I januari tillsatte regeringen tre utredningar för följande delar av parternas avtal:
- Lagstiftad rätt att undanta tre personer från turordningen. Men lagen blir dispositiv och i turordningsavtal kan parterna förhandla om undantag upp till 15 procent av de uppsagda.
- En ny organisation där arbetsgivaren finansierar omställning och kompetensutveckling.
- Nytt statligt studiestöd som ger 80 procents lön under två terminer, vilket beräknas kosta 7,5 miljarder kronor om året om drygt 50 000 personer utnyttjar förmånen.
Utredningarna väntas vara klara den 1 juni. De ska sedan skickas ut på bred remiss, men den kan knappast ändra särskilt mycket när både parterna och januaripartierna bundit sig för förändringen.
Förra måndagen beslöt LO-styrelsen att sammankalla sitt högsta beslutande organ mellan kongresserna, representantskapet, till den 27 maj för att diskutera frågan om att återuppta förhandlingarna. Enligt Fokus källor var det inte en helt enig LO-styrelse, men ändå en tillräcklig majoritet för att säkerställa att representantskapet förmodas vilja gå vidare med frågorna.
LO kan välja att förhandla om att ansluta sig till hela eller delar av avtalet. Men förhandlingsläget är inte det bästa:
- De omfattas av en ny lag som ger sämre anställningstrygghet. Det var frågan som ledde till deras nej i höstas.
- De tvingas se att även arbetsplatser utan kollektivavtal, genom Kammarkollegiet, får del av omställningsstödet.
- De lyder under fredsplikt sedan de under pandemin uppskjutna avtalsförhandlingarna i höstas gick i mål utan en enda konflikt.
- Tjänstemännen i PTK har varit mycket tydliga med att deras, Metalls och Kommunals avtal med Svenskt Näringsliv inte får ruckas.
- Arbetsgivarna drabbas av betydande kostnader om även ”rest-LO” ska ta del av avtalets fördelar i form av bättre omställningsstöd.
Vad ska LO i så fall ”betala” med för att få Svenskt Näringsliv att ens sätta sig ner vid bordet igen?
Knappast med ännu sämre trygghet i anställningen, som varit en huvudfråga under LO:s 123-åriga kamp för arbetarnas villkor.
Då återstår den enda valuta LO har att tillgå – löneutrymmet. Lägre lönelyft mot större möjlighet att byta jobb.
Men även här är LO splittrat. Omställningsstöd kan locka unga kvinnor i otrygga jobb i Handels eller Hotell- och restaurangfacket mer än lite äldre män i Byggnads.
Och för LO som centralorganisation är omställning ett långsiktigt strukturellt hot om allt fler medlemmar kompetenslyfter sig över till de växande tjänstemannafacken.
Fokus ville fråga LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om förutsättningarna för att återuppta förhandlingar, men han avböjer intervju före representantskapets möte på torsdag.
Den 1 juli nästa år ska en ny lag om anställningsskydd träda i kraft. Sverige tar då ett kliv närmare Danmarks framgångsrika ”flexicurity” där det är lättare att säga upp, men också att få nytt jobb.
Under hotet om att januariavtalets beordrade utredning av Gudmund Toijer skulle bli lag gjorde Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK i höstas upp om ett nytt huvudavtal. LO sade nej, men de två största förbunden Kommunal och Metall accepterade sedan avtalet efter smärre justeringar då regeringen meddelat att uppgörelsen skulle ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd.
Därmed splittrades LO och de 12 kvarvarande förbunden får inte del av avtalets förmåner i form av stärkt omställningsstöd, vilket även kommer arbetsplatser utan kollektivavtal till godo.
I januari tillsatte regeringen tre utredningar för följande delar av parternas avtal:
- Lagstiftad rätt att undanta tre personer från turordningen. Men lagen blir dispositiv och i turordningsavtal kan parterna förhandla om undantag upp till 15 procent av de uppsagda.
- En ny organisation där arbetsgivaren finansierar omställning och kompetensutveckling.
- Nytt statligt studiestöd som ger 80 procents lön under två terminer, vilket beräknas kosta 7,5 miljarder kronor om året om drygt 50 000 personer utnyttjar förmånen.
Utredningarna väntas vara klara den 1 juni. De ska sedan skickas ut på bred remiss, men den kan knappast ändra särskilt mycket när både parterna och januaripartierna bundit sig för förändringen.
Förra måndagen beslöt LO-styrelsen att sammankalla sitt högsta beslutande organ mellan kongresserna, representantskapet, till den 27 maj för att diskutera frågan om att återuppta förhandlingarna. Enligt Fokus källor var det inte en helt enig LO-styrelse, men ändå en tillräcklig majoritet för att säkerställa att representantskapet förmodas vilja gå vidare med frågorna.
LO kan välja att förhandla om att ansluta sig till hela eller delar av avtalet. Men förhandlingsläget är inte det bästa:
- De omfattas av en ny lag som ger sämre anställningstrygghet. Det var frågan som ledde till deras nej i höstas.
- De tvingas se att även arbetsplatser utan kollektivavtal, genom Kammarkollegiet, får del av omställningsstödet.
- De lyder under fredsplikt sedan de under pandemin uppskjutna avtalsförhandlingarna i höstas gick i mål utan en enda konflikt.
- Tjänstemännen i PTK har varit mycket tydliga med att deras, Metalls och Kommunals avtal med Svenskt Näringsliv inte får ruckas.
- Arbetsgivarna drabbas av betydande kostnader om även ”rest-LO” ska ta del av avtalets fördelar i form av bättre omställningsstöd.
Vad ska LO i så fall ”betala” med för att få Svenskt Näringsliv att ens sätta sig ner vid bordet igen?
Knappast med ännu sämre trygghet i anställningen, som varit en huvudfråga under LO:s 123-åriga kamp för arbetarnas villkor.
Då återstår den enda valuta LO har att tillgå – löneutrymmet. Lägre lönelyft mot större möjlighet att byta jobb.
Men även här är LO splittrat. Omställningsstöd kan locka unga kvinnor i otrygga jobb i Handels eller Hotell- och restaurangfacket mer än lite äldre män i Byggnads.
Och för LO som centralorganisation är omställning ett långsiktigt strukturellt hot om allt fler medlemmar kompetenslyfter sig över till de växande tjänstemannafacken.
Fokus ville fråga LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om förutsättningarna för att återuppta förhandlingar, men han avböjer intervju före representantskapets möte på torsdag.
