Trygga novemberdimmor i oklarhetens tid

I dikten »Stadsbarn« pulserar livet och fabrikerna i dimmorna och frammanar just därför en särskild livskänsla.  Årets novemberdunkel lade sig över ett land som utan att vara förskonat från problem ändå tycktes hantera de flesta av dem. 

I mörkret i Söderköping firade ungdomar in Halloween med att kasta ägg på bilar och byggnader, tills poliser kom och ungdomarna fick städa upp efter sig. 

I Stockholm sa talmannen att riksdagen skulle få rösta på Ulf Kristersson som statsminister. I Falkenberg drunknade en tolvårig pojke, men i takt med att beskedets svarta förtvivlan sjönk in hämtade människor och samhälle tröst i att de som letat i dagar och nätter kunde räknas i tusental. 

I Mölnlycke knivskars en Hells Angels-medlem så allvarligt att han till en början fick hållas nedsövd. Dagen därpå sa åklagaren att »personen i fråga inte längre var sövd utan hade anhållits«. 

I Stockholm röstade riksdagen nej till Kristersson. 

I Malmö avgick en SSU-ordförande efter att ha gjort homofobiska och antisemitiska uttalanden. 

I Stockholm bad talmannen Annie Lööf att sondera om hon kunde bli statsminister. 

I Huskvarna åtalades en 16-årig pojke för mord på en hemlös rumänsk man.

 I Stockholm meddelade Lööf att hon saknade tillräckligt stöd för att bli statsminister. 

I Åre åkte en restaurang dit på sin dåliga livsmedelshygien. 

I Stockholm meddelade talmannen att riksdagen skulle få rösta på Stefan Löfven som statsminister.

Under hela novembermånaden utlyste politiker presskonferenser i regeringsfrågan som fick journalisters salivkörtlar att gå i gång, men inga regeringsbesked kom.

I novemberdagarnas grå förtvivlan fungerade Sverige som vanligt, trots att vi inte hade en regering i vanlig bemärkelse.