Januariavtalet del 49-57: Skolan

Text:

Bild: TT

Skolan

Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga förutsättningar för alla elever att klara skolan.

49) Förbättra kunskaperna i skolan

Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och ambition.

Hänt:  Utredning om minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning varit på remiss, proposition väntar.

Möjligheterna för Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala, ska öka. Lika villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav ska vara styrande.

Hänt:  Utredningsförslag varit på remiss, proposition väntar.

Ytterligare insatser kan prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. Lärarna ska ges det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i läraryrket.

Hänt:  Betygsutredningen föreslår en kompensatorisk betygssättning medför ett mer rättvisande sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. För betygsinflationen vill de fortsätta utreda möjliga åtgärder. Har varit på remiss och proposition väntas.

50) Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra

Hänt:  Regeringen föreslår att rektor ges möjlighet att besluta att betyg ska sättas från årskurs 4 den 1 april 2021.

51) Tioårig grundskola

Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Hänt:  En särskild utredare ska föreslå hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett, utredningen ska redovisas senast 26 april 2021.

52) Ge rätt stöd i tid

Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. Förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin.

Hänt:  En utredning föreslog nyligen att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola till barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska och att förskolan ska vara obligatorisk från fem års ålder. Går ut på remiss nu.

Inför läxhjälpsgaranti och prioriterad timplan för barn som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Mer tid måste ges till de nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige för att klara skolan genom förlängd skolplikt och kortare sommarlov. Det ska vara möjligt för högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa högskolekurser.

Hänt:  En särskild utredare ska föreslå hur fler elever ska kunna bli behöriga till gymnasieskolan och komma med förslag senast den 12 april 2021.

Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når kunskapsmålen. Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp.

Hänt:  Skolverket har gett förslag om riksrekryterade spetsutbildningar från årskurs 7 liksom på gymnasienivå, som tidigare funnits på försök.

Resursskolor ska utvecklas. Insatser görs för att stärka särskolan. Öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Specialpedagogik för lärande byggs ut. Fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk ska fortbildas. Investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem.

Hänt:  Skolverket ska göra en analys över utvecklingen kring hantering, beviljanden och bedömningar av tilläggsbelopp till fristående resursskolor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2021.

53) Skapa studiero

Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan.

Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften. Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter.

Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra

yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna. Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras.

Hänt:  Regeringen utlovar en nationell plan för trygghet och studiero under mandatperioden. Till exempel kommer ett mobilförbud under lektionstid att införas och det ska bli enklare att omplacera eller stänga av elever som har hotat eller utsatt andra för våld.

54) Ge likvärdiga förutsättningar 

Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i SOU 2018:17.

Hänt:  Regeringen ”har påbörjat arbetet” med att inrätta professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer.

Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.

Hänt:  Förstelärare i utanförskapsområden kan tjäna 10 000 kronor mer i månaden från 2019.

Hänt:  Utredningen En likvärdig skola föreslår kvotering och lottning i stället för köplatser till populära skolor och att kommunala skolor kompenseras i skolpengen för sin beredskap att när som helst ta emot alla barn i närheten. Varit på remiss och proposition väntar.

Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå. Förslagen i 2018:57 genomförs. Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.

Hänt:  Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel ska redovisas senast den 30 juni 2021.

Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram.

Hänt:  En utredning är tillsatt om ”Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan”. Fast S, C och MP står inte bakom ett förstatligande.

55) Nya betyg i gymnasieskolan.

Övergå till ämnesbetyg på gymnasiet och reformera betygssystemet genom att justera reglerna för sammanvägningen av olika delmoment inom ett betyg i ett ämne, så att ett enstaka lägre resultat i ett delmoment i ett ämne oftare kan kompenseras med goda resultat i andra delmoment. Denna förändring ska ske utan att utlösa en ny betygsinflation.

Hänt:  Ämnesbetyg ska ersätta kursbetygen i gymnasieskolan och kompensatorisk betygssättning införas föreslår utredning som ska remissbehandlas.

56) Reformera lärarutbildningen.

Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs.

Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas.  Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras.

Hänt:  Skärpta krav på lärarutbildningen, för särskild behörighet till lärarutbildning ställs krav på att sökanden är lämplig för utbildningsprogrammet.

57) Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.

Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.

Hänt:  Förslag om etableringsstopp som kan starta tidigast hösten 2023 ska fram för lagrådsremiss och proposition.

***

Januariavtalet: Det här genomförts – och detta återstår

Del 1-10 – Ekonomi och skatter

Del 11-20 – Jobb och tillväxt 

Del 21-29 – Landsbygd och infrastruktur 

Del 30-39 – Klimatpolitik

Del 40-48 – Integration och hedersbrott och bostäder

Del 49-57 – Skolan

Del 58-64 - Sjukvård och äldre 

Del 65-73 – Migration och trygghet, säkerhet och demokrati