Mitt under Natomötet i Ankara, överskuggat av sammanbrottet mellan USA och Iran i Mellanöstern, släppte alliansen pinfärsk statistik om medlemsländernas försvarsutgifter 2026. Det visade sig att två länder redan når upp till Donald Trumps femprocents mål av BNP: Litauen (5,33) och Estland (5,10). Lettland gör det nästan (4,92) och även Polen ligger bra till (4,48).

Sverige hamnar på en hedrande sjundeplats (3,22), strax före självaste USA som placerar sig jämsides med Norge (3,17). Alla Natoländer utom ett, Slovenien (1,61), klarar det gamla tvåprocentsmålet. Trumps hatobjekt nummer ett, Spanien, gör det med darr på ribban (2,0).

Matematiskt går det åt rätt håll. Mark Rutte ger – som alltid – Trump hela äran för det och därför serverade han de fina siffrorna på silverfat lagom till middagen med stats- och regeringscheferna i den turkiske ledaren Erdogans skrytpalats i Ankara.

Det var det ena draget för att stilla sinnet på den amerikanska presidenten inför de formella samtalen. Det andra var att presentera statistik även över Natoländernas samlade försvarsutgifter under perioden 2014 till 2026. USA redovisades för sig; övriga 31 nationer, alltså Europa och Kanada, tillsammans.

För USA i ensamt majestät landade den totala summan på 10 169 miljarder dollar. Europa och Kanada kom bara upp i knappt hälften, 4 989 miljarder dollar. Avsikten med det var att ge Trump cred för USA:s överlägsenhet på försvarsområdet och sluta upp bakom kravet på att europeiska länder måste skruva upp takten och ta ökat ansvar för det egna försvaret, med USA:s terminologi Nato 3.0. 

Staplarna visar också att Europa ökat takten på senare år. Även om satsningarna är ojämnt fördelade mellan länderna har det gett alliansen viss vind i seglen. Nästa steg är att visa att det också ger konkreta resultat och att Europa förmår kompensera för att USA drar ner på sitt åtagande.

Strategin är i första hand att öka satsningarna på försvarsindustrin och att investera mångmiljardbelopp i nya vapensystem. Att skaka fram fler soldater och sätta upp nya förband är mer komplicerat och tidsödande. Det enklaste sättet att göra av med pengar är att köpa nya saker. Även om leveranserna ligger långt fram i tiden ger det ett bra intryck – och positiva rubriker.

I Ankara handlade det bland annat om upphandling av nytt transportflyg och obemannade flygplan, ökad drönarförmåga och om cirka 50 miljarder kronor till tio exemplar av det svenska radarspaningssystemet GlobalEye, som Saab producerar i samverkan med kanadensiska Bombardier.

Natos luftövervakning sköts av alliansen som organisation, inte av enskilda länder i samverkan, och där är man eld och lågor över GlobalEye. ”Det kommer att ge förbättrad upptäckt och spårning av komplexa hot, inklusive drönarsvärmar, ballistiska missiler och kryssningsmissiler.”

Internationellt är det svenska systemet på väg att utvecklas till en succé. Saabs radar, monterad på Bombardiers jetflygplan Global 6000, har sålts till Sverige (3 exemplar plus en option) och Frankrike (2 plus 2). Kanada förhandlar om att köpa (6). Danmark och Finland kan stå på tur.

Den allra första exportaffären gick till Förenade Arabemiraten 2016, då indraget i det blodiga inbördeskriget i Jemen, och i det avseendet ett krigförande land. Enligt den tidens lagstiftning kunde det har diskvalificerat FAE för svensk vapenexport.

Inspektionen för Strategiska Produkter gav ändå utförseltillstånd för fem GlobalEye med slutleverans 2024. Under årens lopp har Saab enligt egen utsago utvecklat produkten ”i nära samarbete med kunden”, alltså lagt grunden för andra exportaffärer. Nu även med Nato.

Saab är noga med att påpeka att det rör sig om en avsiktsförklaring, inte ett påskrivet kontrakt. Med tanke på den prestige som alla inblandade har investerat i GlobalEye kan man likväl räkna med att Natoaffären kommer att gå i lås.

För Saab är det en triumf. Även den svenska regeringen åker med på vagnen. Sverige kan också stoltsera med BNP-statistiken, jämfört med 2025 (2,51) är det är stort plus: 0,71 procent på bara ett år. Det ger goodwill i allas ögon.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill