Mats Edman: Myten om att skolan är en vinstmaskin

Häromdagen visade nya Timss-undersökningen att eleverna i grundskolan räknar lika dåligt som 2015. »Matematik är inte svensk skolas bästa gren«, suckade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. I räknandets konst harvar Sverige under snittet för EU och OECD. När man följer skoldebatten är det uppenbart att många vuxna också har problem med siffror.

Stämmer det att »marknaden« dränerar skolan genom att vinster hamnar i fickorna på friskolornas ägare? Det är matematik i sin enklaste form, ganska lätt att kontrollera.

När folk intervjuas om hur stora skolvinsterna är tror de »över 25 procent«. Myten valsar oavbrutet runt i medier och opinion. Beroende på vilket resultatmått man väljer ligger snittet före skatt på sex, fyra eller en procent av intäkterna.

Jag läser utredningen En mer likvärdig skola (SOU 2020:28).

Budskapet i den 786 sidor tunga luntan verkar vara att friskolorna a) får för mycket pengar, b) förvärrar segregation och c) att lottning ska ersätta kötid vid antagningen.

Ett stapeldiagram över överskotten 2009–2018 visar att friskolebranschen var uppe i 7 procents rörelsemarginal 2012. Sedan dess har staplarna fallit brant. 2018 var överskotten nere i otillräckliga 1 procent. Kommunerna (skattebefriade) ska enligt lag göra en vinst på minst 2 procent varje år.

Friskolorna finns i förskola, grundskola och gymnasium. Totalt utbildar de 370 000 (19 procent) av landets barn och unga i alla stadier. Med föräldrar och mor- och farföräldrar angår de ett par miljoner väljare. För insatsen betalade skattebetalarna 2019 drygt 50 miljarder kronor. Hur mycket hamnade i ägarnas fickor?

Svaret är cirka 400 miljoner kronor, varav fyra större skolkoncerner ensamma delade ut knappt 200 miljoner kronor.

Fy fan, tänker de ettrigaste skoldebattörerna på sociala medier, 400 millar är jättemycket! Staten måste ta över pronto! Grundutbildningarna kostade totalt 280 miljarder i fjol. Aktieutdelningar motsvarar 0,1 procent. 99,9 procent av våra skattepengar stannade alltså kvar i skolsystemet.

Mats Edman: En förlust när debattörer avfärdas som »klimatförnekare«

Det finns ingen forskning som stödjer påståendet att »vinstjakten« orsakar negativa systemeffekter. Varken högre totala skolkostnader, förvärrad segregation eller betygsinflation. Inte heller En mer likvärdig skola lyckas övertyga experter om att friskolor överkompenseras i förhållande till kommunala skolor. Tvärtom sägs att »totalkostnaden per elev ett normalår är i stort sett likvärdig mellan fristående och kommunal skola«, »kostnaderna över en demografisk livscykel är likvärdiga« samt att »skillnaderna är inte betydande och estimatet behäftat med osäkerhet«.

Trots sådana brasklappar vill man sänka bidragen till landets friskolor. Att de hushållar med resurser för att överleva använder utredningen som ett negativt argument. Överskott innebär att friskolor »vanligen har en större resurs tillgänglig än vad som motiveras av uppdraget och med hänsyn till elevsammansättningen«, enligt utredaren.  Som lägger till en ny brasklapp: »Skillnaderna är dock begränsade.«

Svensk skola är mer resursrik än de flesta länders. Vårt största problem är inte insatserna utan utfallet. Enligt Skolverkets senaste lägesrapport, 2020, lider vi av lärarbrist, färre högutbildade pedagoger, svaga elevresultat, utslagning, en bristande statlig ledning och styrning samt en alarmerande klyfta mellan inrikes och utrikes födda.

Mats Edman: När får man anklaga någon för att vara inspirerad av nazism?

Antalet elever med utrikes bakgrund har på 2000-talet ökat från 13 till 25 procent. Addera därefter de senaste årens asylsökande. Då växer antalet skolelever med utrikes bakgrund till hela 32 procent. Främst elever från länder med låg utbildningsnivå har ökat kraftigt.

Detta väljer utredningen att kalla »en utmanande elevsammansättning«. Andra skulle säga att summan av variablerna ovan bildar en »perfekt storm«.

Friskolor beskylls för att segregera. Fast de varken kan eller »plockar russinen ur kakan«. Föräldrar och elever gör egna val. Köar. Skolavgifter är förbjudna. Friskolorna har en högre andel med utrikes bakgrund i sina enheter.

Stryper man resurserna går de enskilda antingen i stå eller under. De mindre skolbolagen (95 av 100) ligger sämst till, särskilt de icke vinstdrivande. Skolvalet, som är populärt, blir poänglöst. Inte ens vänsterpartister förbittras när deras ungdomar väljer Södra Latin eller Internationella Engelska Skolan.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) gillar utredningen. I gymnasiet hade hon högsta betyg i 9 av 16 ämnen. Dock inte i matematik.

Läs fler krönikor av Mats Edman här!

Text:

Toppbild: TT