David Eberhard: Är vi kvar på 1600-talet?

Varför finns behovet av att tysta de som inte accepterar konsensus, undrar David Eberhard. Är vi kvar på Galileis tid?

Det är så förvirrande med vår samtid. Stundtals gör den mig faktiskt rent vimmelkantig. Man går omkring och tänker att man har koll och att livet är logiskt och konsekvent, men så är det naturligtvis inte. Jag är helt enkelt desinformerad. Jag förstår det. Men ändå. Man får förstå mig, tycker jag, för det är inte lätt det där med att sålla vad som är sant och falskt.

Nu senast, till exempel. Joe Rogan Experience är en podcast (faktiskt tror jag världens mest lyssnade podcast – men vad vet jag). I den intervjuas en mängd intellektuella (och betydligt mindre intellektuella) personer om allt möjligt. En som varit där är Dr Robert Malone. Man kan tycka vad man vill om dennes teorier om covid och vaccin, men han har över 100 vetenskapliga publikationer och är citerad i vetenskapliga tidskrifter över 12 000 gånger. Och han har arbetat med framtagandet av de nya mRNA-vaccinen mot covid.

MEN SÅ ÄR DET det där med desinformationen. Den gamle dinosaurierockaren Neil Young med tung akademisk karriär som rockare i den »fria världen« kräver att Joe Rogan ska bort från Spotify. För Malone är covidfönekare och antivaxxer. Och därför börjar hela kulturetablissemanget ropa på censur. Och visst, Dr Malone tenderar att bli lätt konspiratorisk, men det är ju ganska lätt att argumentera mot, ifall man så önskar. Vissa saker har han rätt i, och andra saker fel. Det är så det vetenskapliga samtalet är upppbyggt. Alla teorier är okej att ha bara de går att falsifiera.

Det är detta som gör mig så förvirrad. Behovet av att tysta de som inte accepterar konsensus. Fast det är förvisso inget nytt.

Galileo Galilei fick det ganska tufft när han vägrade köpa majoritetens världsbild. Men jag tänker ändå att vi borde ha kommit lite längre än 1600-talets början. Det är det som intresserar mig, hur lätt det fortfarande är att bli desinformatör. Och samtidigt hur svårt det är, helt beroende på sammanhang.

OM MAN ÅR 2020 sa att covid kan ha kommit från ett kinesiskt labb, var man en samhällsfara. Ett år senare var man det inte. Om man påtalar att det kanske inte är helt adekvat att vaccinera grupper av människor mot en sjukdom som faktiskt inte är farlig för just den gruppen, så är man antivaxxer – oavsettt om man anser att riskgrupper bör vaccineras. Om man ifrågasätter lockdowns effektivitet, är man covidförnekare. Och då börjar hela etablissemanget förorda virituell stupstock och allmän verbal stening. Alla dessa knypplande journalister vid den mediala giljotinen är ju själva sådana fullblodsexperter, att de gärna kastar första stenen. Och dristar man sig till att tvivla på att världen går under till följd av global uppvärmning inom tio år, är man en klimatförnekare. Det har man nu varit i över tio år.

Och ändå tycks det vara närmast omöjligt för andra grupper att bli kallade desinformatörer eller folkförvillare. Så därför lär man ut till våra barn att det egentligen inte finns några kön, samtidigt som de får lära sig att det finns närmast hur många kön som helst. I skolböckerna lär man ut att den vita mannen står för alla övergrepp genom historien. Och överallt finns det ett osynligt patriarkat som genomsyrar allt. Totalt utan något som helst bevis för det. Ingen kallar detta desinformation.

ALLA MÅSTE OCKSÅ lära sig att man lider av islamofobi om man ogillar islam, trots att det offentligt är helt acceptabelt att tycka att kristendom är humbug. Sådant får man tycka, utan att någon ropar på censur eller att de som kommer med den typen av ologiska inkonsekventa påståenden ska skämmas.

Det är det som gör mig så förvirrad. »It’s okay when we do it«, som man brukar säga. Det beror helt enkelt på att vänstern och identitetsrörelsen är så mycket bättre än högern på att smutskasta sina meningsmotståndare. Och på att säga emot sig själva. Kolla bara på mästaren, Aftonbladets Anders Lindbergs tweets, om ni inte tror mig. Det han inte vet om att tänja på sanningen till förmån för en medial poäng, är inte värt att veta.

***

Teckna din prenumeration på Fokus här.

Text:

Toppbild: Jonas Ekströmer/TT / Public Domain