Fem åsikter att stoppa där solen aldrig skiner

Arbetslinjen. Privata banker som skapar pengar. Evig tillväxt. Tjocka lexikon över bidrag och avdrag. Är allt det här verkligen rimligt?

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

”Din jävla gnällspik, vad skulle du prata om ifall du var partiledare då?”

Frågan föll ner i mejlboxen en sen fredagskväll. Avsändare en icke okänd politiker, i ett tillstånd vederbörande förmodligen inte var så stolt över dagen därpå. Avslutades med att jag borde bunta ihop mina åsikter och stoppa upp i röven.

I stället för det sistnämnda – jag är inte lagd åt det hållet – kan man ju göra en krönika av det, så här i valrörelsetider. Därför levereras här fem frågor som partierna borde ta i.

1. Är det rimligt att privata banker skapar pengar?

Kan vi vara överens om att det är Riksbanken som skapar alla sedlar och mynt? Kan vi vara överens om att ny teknik har gjort att det numera inte bara finns sedlar och mynt, utan också – nästan bara – elektroniska pengar i form digitala siffror? Skulle tro att vi är överens än så länge.

Det är inte Riksbanken som skapar de digitala pengarna. Pengarna skapas när vi går till banken och lånar. Banken trycker, enkelt uttryckt, in siffror i sina datorer och lånar ut de siffrorna mot ränta.

Vore det inte bättre att Riksbanken precis som förr hade ensamrätt på att skapa pengar? Och – håll i hatten – att staten gjorde en del av vinsten som bankerna nu gör?

För några år sedan publicerade Jaromir Benes och Michael Kumhof på Internationella valutafonden ett förslag till penningreform som gick ut på just detta. Om det skulle jag vilja tala i en valrörelse.

2. Är tron på evig tillväxt rimlig?

Nationalekonomen Kate Raworth berättar i sin bok Donutekonomi att hon frågade en av sina gamla professorer om det var möjligt med evig BNP-tillväxt. Ja, utbrast han, det måste det vara. Hon skriver: ”Jag häpnade, inte bara över styrkan i hans övertygelse, utan av resonemanget bakom. Han var säker på att ekonomisk tillväxt i evighet är möjligt eftersom det måste vara möjligt i evighet.”

Om detta har Nationalencyklopedin följande att säga: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.” 

I valrörelsen skulle jag vilja höra hur vi ska ta oss ur beroendet av något som är omöjligt i längden – och som för varje gång det brister skapar så stora problem.

3. Är arbetslinjen rimlig?

Få har talat så euforiskt, nästan i religiös hänryckning, om arbetslinjen som Fredrik Reinfeldt. Han lyckades få 2802 deltagare på moderatstämman 2014 att ”hoppa på tre för arbetslinjen”, medan ledaren likt en pastor utropar: ”Känner ni kraften??? Nu hoppar hela Trollhättan! Nu hoppar hela Luleå!! Nu hoppar hela Oskarshamn!!! Vi tror på den, vi tror på arbetskraften!”

Han är inte ensam. Politiker älskar att tala om hur de ska ”skapa sysselsättning”. Smaka på orden: ”skapa sysselsättning”. Det är ju absurt! Inte minst när de flesta investeringar går ut på att rationalisera bort människor från produktionen, effektivisera, robotisera. Om det skulle jag vilja höra i valrörelsen.

4. Är skattesystemet rimligt?

Skattesystemet bygger på skatt på arbete och arbetstid. Inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms på arbetet. Allt för att för att finansiera skola, vård, omsorg, rättskedja, militär och trygghetssystem. Det är därför vi måste “skapa sysselsättning” hur mycket vi än rationaliserar.

Ett företag som tillverkar bilbatterier med hjälp av tusen anställda är en del av samhället genom att bidra med skatter, baserade på arbete, till vårt gemensamma. Men när människan ersätts av robotar, IT och annat smart så hamnar företaget i utanförskap. Bidrar inte till våra gemensamma åtaganden.

Så kan vi inte ha det! I valrörelsen skulle jag vilja hör hur vi tar oss ur detta. Genom någon form av produktions- eller omsättningsskatt istället för skatter på arbetstid.

5. Är bidragssystemen rimliga?

Skatteverkets avdragslexikon består av 95 poster. Försäkringskassans bidragslexikon innehåller 50 olika så kallade förmånsslag. Det behövs en revisor för att tränga in i systemet, det krävs kontrollapparater, administration, datakraft… Allt tillkommet med goda intentioner, men lappat och lagat eftersom grunden tillkom i en helt annan tid.

Dags att rensa upp, ersätta de flesta avdrag med ett rejält grundavdrag lika för alla – och införa en grundläggande basinkomst, eller om ni så vill medborgarlön. Paradiset uppstår inte av en sådan reform. Men kom inte och säg att dagens system är vare sig rationellt eller humant. Vi borde i vart fall börja tala om det.

Ja, det var lite av det jag borde rulla ihop och stoppa i röven om den icke obekante politikern fick som den ville. Det får den inte. Å andra sidan får inte jag det jag vill heller. För politiker är för fega.

***

Text:

Toppbild: TT