Nyval nästa om Centern får styra

Att hissa upp icke-besked till skyarna och dominera ett nyhetsdygn på det är ett konststycke i sig. Genom att hålla statsministergrytan kokande inför valet lyckas Centern med det – gång på gång. I sak är det ett narrspel.

När partiet sedan länge utesluter samröre med SD finns det bara en statsministerkandidat: Magdalena Andersson. Elisabeth Thand Ringqvist är den fjärde partiledaren på åtta år som dragit samma slutsats. Beslutet är cementerat i väggarna.

Annie Lööf hyllades internt när hon valde S framför M efter valet 2018. I valet 2022 gick hon in i väljarväggen, backade nästan två procent (från 8,6 till 6,7 procent) och tappade 122 555 röster – och så var den sagan slut.

Muharrem Demirok ville att partistyrelsen formellt skulle ge klartecken till Magdalena Andersson inför årets val. Som tack tvingades han bort efter ynka två år som partiledare.

Anna-Karin Hatts halvår som C-ledare kantades enligt henne själv av så mycket hat och hot att hon såg sig nödgad att avgå. Ett alternativ är att hon avskydde tanken på att tvingas in i ett regeringssamarbete vänsterut med V:s socialister i släptåg. Det är ju vad saken handlar om i praktiken.

Elisabeth Thand Ringqvist fick efter månader av mummel partiet att sluta upp bakom Andersson som statsministerkandidat. Samma partistyrelse som sparkade Demirok tog hans efterträdare i andra ledet till sitt hjärta och gav sin välsignelse.

Centerpartiets interna bevekelsegrunder är outgrundliga. Varför partiet ägnat nästan en hel mandatperiod åt att älta en fråga som redan är avgjord tyder på stark förvirring. En skock yra höns ger ett mer samlat intryck.

Vid pressträffen i riksdagen på tisdagen motiverade Elisabeth Thand Ringqvist det nygamla beskedet om Magdalena Andersson med att Ulf Kristersson ”diskvalificerat sig som statsministerkandidat.” Skälet är förstås SD. ”Under våren har Ulf Kristersson och Simona Mohamsson låst sig allt hårdare till Sverigedemokraterna. De går till val på att ge Sverigedemokraterna många och tunga ministerposter.”

I uppräkningen av fientligt sinnade högerkrafter saknades ett namn: Ebba Busch. Thand Ringqvist fortsätter att driva tesen att KD kommer att byta höger mot vänster för att bidra till en ”handlingskraftig regering med förankring i mitten”, styrd av ”långsiktighet framför politisk opportunism”, alltså motsatsen till Tidöpartiernas ” högerkonservatism”.  

KD-ledaren har inte – och har aldrig haft – sådana planer. Och kommer inte att ta det steget. För att ändå ge sken av att V kan räknas bort ur regeringsekvationen slår C-ledaren och hennes vapendragare Andersson dövörat till.

En annan räddningsplanka för Thand Ringqvist är ”att se till att Centerpartiet blir så stort att Vänsterpartiet inte behövs i en regering”. I så fall måste partiet i förhållande till SCB:s majmätning (6,1 procent) i runda slängar ta tillbaka minst lika många väljare på tre månader som man förlorade i valet 2022. 

Processen att underkänna Ulf Kristersson initierades enligt partiledaren av att han öppnade regeringsdörren för SD i början av april. Beslutet är fattat ”i full enighet” och förankrat både i riksdagsgruppen och partidistrikten. Magdalena Andersson beskrivs i sin tur i termer av den ”mest sannolika” kandidaten. Vem annars, frågar man sig då. 

När regeringsförhandlingarna gick i baklås på hösten 2018 tvingade Annie Lööf till sig ett uppdrag av talmannen för att i en vecka sondera stödet hos övriga partier för sig själv som statsminister i ledningen för en regering ”i mittens rike”. Det var lika bortkastat som misslyckat. Även Thand Ringqvist kan få för sig att driva regeringsspelet dithän.

I övrigt är det den gamla vanliga visan från partiets sida. C avfärdar V lika kategorisk som de avfärdar SD. ”Centerpartiets besked att inte sitta i eller stödja en regering där Vänsterpartiet ingår ligger fast.” 

Där står det och stampar – precis som tidigare. Får Centern styra är risken att det inte går att bilda någon regering alls i Sverige efter valet. Nyval nästa, är det närliggande alternativet.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent