Artemisia Gentileschi är en av de få kvinnliga konstnärerna från barocken som lyckades konkurrera med sina manliga kollegor i det prestigefyllda historiemåleriet. Hennes starka kvinnoporträtt med bibliska motiv efterfrågades av tidens rikaste och mäktiga personer som Medici-släkten i Florens och kungen i England. Men vägen till framgång kantades också av motgångar och traumatiska upplevelser.

Artemisia Gentileschis självporträtt som lutspelerska från 1618. Foto: Wadsworth Atheneum/Wikimedia Commons

Görel Cavalli-Björkman, professor i konstvetenskap, har en rad av konsthistoriska böcker bakom sig. Precis som Tingens poesi från 2023 som handlade om det europeiska stillebenmålerier är boken om Gentileschi välskriven, i ett behändigt omfång (130 sidor) och försedd med ett rikt bildmaterial. Det är helt enkelt en intressant och läsvärd introduktion till Gentileschis konstnärskap. Boken får med de viktigaste biografiska händelserna och beskriver hennes mest kända målningar på ett pedagogiskt sätt, som gör att boken kan uppskattas av en bred läsekrets.

Artemisia Gentileschi: Poeternas musa

Görel Cavalli-Björkman

Appell Förlag

Gentileschi växte upp i Rom, i en konstnärlig familj där fadern inspirerades av Caravaggios måleri. Det var i faderns ateljé som Gentileschi började som lärling och utvecklade sin skicklighet i måleriet. Det var också här som faderns konstnärskollega Agostino Tassi brutalt våldtog Gentileschi när hon var 17 år. Gentileschi tvingades sedan leva ihop med Tassi fram till att fadern i en uppslitande domstolsprocess försökte få Tassi att gifta sig med dottern och betala ekonomisk kompensation. Tassi visade sig dock reda vara gift och genom tortyr försökte försvararen få Gentileschi att ta tillbaka våldtäktsanklagelserna. Gentileschi vidhöll sin historia och Tassi dömdes till fängelse. I dag tycker vi att hela processen låter helt horribel och absurd, men på den här tiden gällde det att försvara släktens heder och kvinnor hade en väldigt utsatt position. Det hela slutade med att fadern gifte bort Gentileschi med en apotekare i Florens som sålde färgpigment till konstnärer.

Här kan man mycket väl tänka sig att Gentileschi konstnärskarriär hade slutat. Efter att hon hade flyttat till Florens 1613 utökades familjen snabbt med fyra barn, varav tre dog tidigt. Men på något sätt lyckades Gentileschi ändå bygga upp sin egen ateljé, skapa ett imponerande kontaktnät med förmögna köpare där Medici-familjen var kronan på verket, och etablera sig som en eftersökt konstnär.

I sina målningar återvänder Gentileschi ofta till några bibliska motiv som Susanna i badet: En historia om två äldre män som åtrår Susanna som tar ett bad och hotar att anklaga henne för äktenskapsbrott om hon inte ger sig till dem. Susanna ropar på hjälp, men ställs då inför rätta och döms till döden på falska anklagelser, men räddas i sista stund av den unga Daniel. I historien om Judit och Holofernes, är det änkan Judit som räddar Israel från den assyriska armén genom att förföra deras general Holofernes och skära huvudet av honom när han sover.

Artemisia Gentileschis Susanna och gubbarna (1649). Foto: Moravská galerie/Wikimedia Commons

Gentileschi kvinnogestalter är i många fall självporträtt. Det har gjort att man velat dra paralleller mellan hennes val av motiv och våldtäkten, och sett hennes målningar som en form av bearbetning av traumat. Cavalli-Björkman påpekar dock att motiven var vanliga under den här tiden och även manliga konstnärer gestaltade dessa bibliska motiv. Man ska också komma ihåg att nästan all konst under 1600-talet var beställningskonst, man målade inte för privata behov, utan man målade det som beställare önskade och efterfrågade. Istället var det kanske hennes erfarenhet, att som ung kvinna blivit utsatt för våld och männens maktutövning, precis som Bibelns Susanna och Judit, som gjorde att Gentileschi kunde skildra de bibliska motiven på ett trovärdigt och autentiskt sätt.

Efter att ha läst Görel Cavalli-Björkman biografi kan jag bara känna fascination för hur Gentileschi lyckades hålla igång sin karriär och konkurrera med männen, fast villkoren var så väldigt olika och orättvisa under 1600-talet. Det är inte underligt att dåtidens poeter hyllade hennes konst och utropade henne till “poeterna musa”.

Toppbild. Judit och Holofernes (1620), målning av Artemisia Gentileschi. Foto: Uffizierna/Wikimedia Commons

***

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill